hallå, just nu sitter jag i skolan i ett omklädningsrum och har ångest. Igår fick jag reda på att vår ena lärare har fått en hjärnblödning och kanske inte klarar det, vilket gör mig förkrossad. Dessutom dog en annan lärare i cancer mindre än två månader sen och det gjorde mig totalt förkrossad och min ångest blev värre efter hens död. En tredje lärare fick en stroke i våras, men mår fint idag. Kan inte förstå hur mycket otur en människa kan ha? Händelserna drabbar inte bara mig, det drabbar hela min klass och skola.
Jag har också ångest över min bästa vän. Det känns som att vi glider isär och att hen har mycket roligare med sina andra vänner. Vi går i olika skolor i olika städer, vilket gör att vi inte ses så ofta. Jag har känt hen sen vi var små och vi har gjort så mycket roligt tillsammans. Jag vill inte förlora min bästa vän, för då har jag inte några andra jättenära vänner kvar. Känns som att jag inte kan prata om det här med nån fast jag verkligen behöver det. Jag tänker ganska mycket på döden, det började efter min lärares död. Men jag har tänkt under en längre tid hur skönt det skulle vara att bara skita i allt. Jag borde kanske sluta tänka så mycket…? Jag borde prata med min vän om hur jag känner. Det är mycket jag borde göra. Får hoppas att min ångest försvinner, annars skolkar jag skolan, precis som nästan alla andra dagar.
