Hem > Forum > Ångest > Extrem ångest

Extrem ångest

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
6
  • Trådstartaren

    jag vet inte va jag ska säga. Kände bara att jag ville prata av mig på något vis, och som vanligt är de fullt i kön på chatten.

    Jag har destruktiva tankar. Att jag vill skada mig, överdosera eller iaf åstadkomma en berusning. Jag vill sen gå ut, göra precis vad som faller mig in oavsett konsekvenser, oavsett om de leder till polisomhändertagande, saknar känslan att inte bry mig. Är beroende av känslan. Att släppa taget

    Trådstartaren

    Jag mår bara så skit just nu. Vill skada mig, supa mig full och lägga mig i ett dike eller något. Va rätt okey idag ändå, eller ja för några timmar sen. Men nu small de som in i helvette. Vill bort

    Jag mår bara så skit just nu. Vill skada mig, supa mig full och lägga mig i ett dike eller något. Va rätt okey idag ändå, eller ja för några timmar sen. Men nu small de som in i helvette. Vill bort

    Hej! Det låter verkligen som du har det riktigt jobbigt just nu. Självmordstankar är inte ovanligt när man mår dåligt, men det är viktigt att du tar dem på allvar. Det går att få hjälp och har man självmordstankar behöver du prata med någon om dem. Det kommer inte att vara så här jobbigt konstant. Har du konkreta självmordsplaner behöver du komma till akutpsykiatrin. Ett steg på vägen som verkligen kan vara värdefullt är att kontakta Självmordslinjen på 90101 eller mind.se/sjalvmordslinjen. Där kan du anonymt ringa eller chatta dygnet runt med någon av Minds utbildade volontärer. Det kommer att vända, men du behöver få hjälp. Vi tror på dig.

     

    Trådstartaren

    Hatar mig själv, verkar inte kunna uppskatta de som är bra i livet utan söker den destruktiva världen. Droger, brott, alkohol, berusning, polisomhändertagande och mer därtill. Jag är sjuk i hela huvudet. Har lust att skrika och riva sönder min lägenhet

    Trådstartaren

    Jag vill inte mer. Allt blir bara fel. Den mörka sidan av mig vill ta över, de tycker jag den i så fall skulle göra rätt i. Men så har vi dom förhävliga hinder som förstör mig mig. Jag bryr mig alldeles för mycke om va andra tycker, tänker och känner. Jag tänker på alla jag skulle såra, och jag tänker på jobbet som behöver mig. Jag kan knappt bli sjuk som de är nu. Det är hemskt när inte alla har samma kunskap av allt på jobbet, så att de blir kaus när en person som i stort sätt är den ända som har kunskap om ett område blir sjuk. Paniken man skapar.

    Srn jobbar jag halvtid med min egen upptrappning. Men fy fan va jag hatar att gå när jag ser hur mycke som är kvar att göra. Då är de svårt att välja min hälsa mot arbetsmoralen. Det är därför jag är rädd för att jag snart gör något dumt och hamnar på sjukhus på ett eller annat sätt. För jag väljer fel. Klarar inte av situationen jag är i.

    Vet inte va jag ska göra, vården säger- åk upp till psykakuten. Men dom kommer ju fråga va de är jag vill. Då hamnar jag ändå i samma situation. Kan inte välja inläggning eftersom de drabbar jobbet om jag blir borta och jag vet inte annars vad jag kan be vården om.

    Du har inte möjlighet och gå ner i tid? Kanske skulle underlätta något, förstår att du har det jobbigt.

    Jag vill inte mer. Allt blir bara fel. Den mörka sidan av mig vill ta över, de tycker jag den i så fall skulle göra rätt i. Men så har vi dom förhävliga hinder som förstör mig mig. Jag bryr mig alldeles för mycke om va andra tycker, tänker och känner. Jag tänker på alla jag skulle såra, och jag tänker på jobbet som behöver mig. Jag kan knappt bli sjuk som de är nu. Det är hemskt när inte alla har samma kunskap av allt på jobbet, så att de blir kaus när en person som i stort sätt är den ända som har kunskap om ett område blir sjuk. Paniken man skapar. Srn jobbar jag halvtid med min egen upptrappning. Men fy fan va jag hatar att gå när jag ser hur mycke som är kvar att göra. Då är de svårt att välja min hälsa mot arbetsmoralen. Det är därför jag är rädd för att jag snart gör något dumt och hamnar på sjukhus på ett eller annat sätt. För jag väljer fel. Klarar inte av situationen jag är i. Vet inte va jag ska göra, vården säger- åk upp till psykakuten. Men dom kommer ju fråga va de är jag vill. Då hamnar jag ändå i samma situation. Kan inte välja inläggning eftersom de drabbar jobbet om jag blir borta och jag vet inte annars vad jag kan be vården om.

     

     

    Hej min kära vän. Jag vill verkligen inte att du skadar dig själv! Det är verkligen inte bra för varken dig eller någon annan i din omgivning. Jag hoppas jag kan finnas här som en hjälp för dig. En vän som du kan prata med!

     

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
6

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.