Hem > Forum > Ångest > Ångesten äter upp mig inifrån

Ångesten äter upp mig inifrån

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 12 totalt)
11
  • Jag sitter på sängkanten och jag har så otroligt mycket som måste göras. Min kille har fått ett visst antal veckor på sig att städa upp i lägenheten och … det är ingen lätt historia han har tio elsparkcyklar inomhus. Som han reparerar och håller på vänder  upp och ner jag snubblade på en för några veckor sen och höll på att få permanent knäskada. Jag säger till honom jag kan inte städa( dammsuga torka skura osv )så länge det ser ut såhär. Han får grejer, hyllor, mer elsparkcyklar  av kompisar, han hittar saker i möbel soprummet som han tar hem. Det ser helt enkelt fruktansvärt ut. För ingen kommer åt att dammsuga. Så det måste tas tag i. + tusen andra saker som det inte finns någon lösning på , vilket gör att jag blir helt matt. Och apatisk.

    Sen så har jag en fruktansvärd  ångest för hur det KAN bli, för vad som HAR hänt, skuldkänslor katastroftankar. Alltså denna

    ÅNGEST!!!!!!!!

    jag har mina lyrica som jag fått av en vän. Jag vet att dem kommer göra mig lycklig för ett par timmar och slippa den här fruktansvärda ångesten. Men jag vet hur deppigt det blir när dem går ur.

    Har inget att säga mer

    Hej TS.

    Om det är hans lägenhet och hans saker så är det väl hans ansvar att städa upp? Eller har jag missförstått något?

    Avatar

    <3 Det är jättejobbigt att inte bli hörd och lyssnad på. Inte konstigt att du blivit apatisk. Hade också tyckt det vore jobbigt som fan ifall den jag bodde med hade så pass mycket prylar att man snubblar fram i lägenheten och inte heller kan städa. Jag tror att det ofta är så också att när man har massor av andra problem kan det bli extra viktigt att iaf ha någon form av kontroll på sitt hem – att den åtminstone är “hel och ren” och står stabil när så mycket annat är kaosartat?

    Han ska såklart lyssna på dig.

    Stor kram!

    Trådstartaren

    Hej TS. Om det är hans lägenhet och hans saker så är det väl hans ansvar att städa upp? Eller har jag missförstått något?

    ja ja visst det är hans ansvar. men han klarar ju inte av att städa eller ta tag i det!

    OCH… OM han blir av med lägenheten..då kommer jag ge upp. vi ha varit i den situationen många gånger. han blir vräkt, han blir utkastad, tack gode gud var det sommar när vi var hemlösa. jag har min lägenhet nu också. och där kan vi absolut INTE bo. det går inte. vi har ett hemligt förhållande.

    och säger jag att nu drar jag. jag vill aldrig se dig mer. då kommer det.    han kommer vända sig emot mig. och det kommer bli ett helvete utan dess like. bryta sig in i porten . ringa på mitt inatten.  ringa polis vänta på polisen.jag ORKAR inte det. och han kommer alltid tillbaka. det går inte att göra sig av med honom.

    ursäkta men blir lite irriterad av ditt svar. jag uppskattar att du tog dig tid att svara såklart! men liksom

    folk får det att låta så lätt. men det får konsekvenser för MIG. om inte JAG tar tag i det.

    ursäkta men

    Trådstartaren

    <3 Det är jättejobbigt att inte bli hörd och lyssnad på. Inte konstigt att du blivit apatisk. Hade också tyckt det vore jobbigt som fan ifall den jag bodde med hade så pass mycket prylar att man snubblar fram i lägenheten och inte heller kan städa. Jag tror att det ofta är så också att när man har massor av andra problem kan det bli extra viktigt att iaf ha någon form av kontroll på sitt hem – att den åtminstone är ”hel och ren” och står stabil när så mycket annat är kaosartat? Han ska såklart lyssna på dig. Stor kram!

           ja precis! man måste ha nånting som är stabilt helt och rent.

    får mig att komma ihåg en annan tid i mitt liv när alt var KAOS av negativa känslor och situation och press och elände. då städade jag. jag städade och städade. bara för attt allt annat var kaos. jag ville ha rent runt omkring mig. tänker att det kanske är att man försöker städa sitt inre, stor kram tillbaks

    Trådstartaren

    ja ja visst det är hans ansvar. men han klarar ju inte av att städa eller ta tag i det! OCH… OM han blir av med lägenheten..då kommer jag ge upp. vi ha varit i den situationen många gånger. han blir vräkt, han blir utkastad, tack gode gud var det sommar när vi var hemlösa. jag har min lägenhet nu också. och där kan vi absolut INTE bo. det går inte. vi har ett hemligt förhållande. och säger jag att nu drar jag. jag vill aldrig se dig mer. då kommer det. han kommer vända sig emot mig. och det kommer bli ett helvete utan dess like. bryta sig in i porten . ringa på mitt inatten. ringa polis vänta på polisen.jag ORKAR inte det. och han kommer alltid tillbaka. det går inte att göra sig av med honom. ursäkta men blir lite irriterad av ditt svar. jag uppskattar att du tog dig tid att svara såklart! men liksom folk får det att låta så lätt. men det får konsekvenser för MIG. om inte JAG tar tag i det. ursäkta men

    ..anslutningen bröts.. skulle skriva ursäkta men jag blir bara provocerad liksom.

    ja ja visst det är hans ansvar. men han klarar ju inte av att städa eller ta tag i det! OCH… OM han blir av med lägenheten..då kommer jag ge upp. vi ha varit i den situationen många gånger. han blir vräkt, han blir utkastad, tack gode gud var det sommar när vi var hemlösa. jag har min lägenhet nu också. och där kan vi absolut INTE bo. det går inte. vi har ett hemligt förhållande. och säger jag att nu drar jag. jag vill aldrig se dig mer. då kommer det. han kommer vända sig emot mig. och det kommer bli ett helvete utan dess like. bryta sig in i porten . ringa på mitt inatten. ringa polis vänta på polisen.jag ORKAR inte det. och han kommer alltid tillbaka. det går inte att göra sig av med honom. ursäkta men blir lite irriterad av ditt svar. jag uppskattar att du tog dig tid att svara såklart! men liksom folk får det att låta så lätt. men det får konsekvenser för MIG. om inte JAG tar tag i det. ursäkta men

    Jag ber om ursäkt. Jag förstod inte att det var mer komplicerat än så.

    Kan du inte få besöksförbud från honom på något sätt?

    Har du någon släkting som kan vara med dig när du gör slut? Flytta själv till en annan stad innan du gör slut, så att han inte kommer och bankar på din lägenhetsdörr?

    Avatar

    Jag förstår att du blir helt matt, Pink Hufehe. Det är mycket såna svar i dina tråder om att “du kan väl bara göra såhär..?”. Gud. Som om du inte tänkt ut alla tusentals alternativ redan. Jag blir också helt slut å dina vägnar när du får samma respons om och om igen. Det är som att det bara finns frågor. Inget stöd. Ingen värme. Usch.

    Trådstartaren

    Jag ber om ursäkt. Jag förstod inte att det var mer komplicerat än så. Kan du inte få besöksförbud från honom på något sätt? Har du någon släkting som kan vara med dig när du gör slut? Flytta själv till en annan stad innan du gör slut, så att han inte kommer och bankar på din lägenhetsdörr?

    ingen fara,tack för ditt svar, jag har ansökt om det en gång, besöksförbud, men fick avslag… det är som ett skämt allting. eländigt så det förslår…

    Trådstartaren

    Jag förstår att du blir helt matt, Pink Hufehe. Det är mycket såna svar i dina tråder om att ”du kan väl bara göra såhär..?”. Gud. Som om du inte tänkt ut alla tusentals alternativ redan. Jag blir också helt slut å dina vägnar när du får samma respons om och om igen. Det är som att det bara finns frågor. Inget stöd. Ingen värme. Usch.

    ja.. typ det värsta nån skulle kunna säga till mig är – du ser bara hinder, se lösningar istället.. då skulle jag nog få hjärnblödning för visst det finns lösningar, men konsekvenserna av de lösningarna orkar jag inte med.       jag känner mig ofta som att jag drar ner folk med mig i avgrunden när jag skriver från mitt hjärta.

    du har alltid värme och omtanke i dina svar,menar ingen pik mot nån annan! det kanske låter så, men alla svar ger ju hopp till folk i deras trådar.

    Avatar

    Jag tror många tänker och ser framför sig en stereotyp, typ: Jaha en kvinna som är i ett misshandlarförhållande. Och då kommer dessa frågor rullandes på löpande band.. Men de glömmer bort dig.  Se dig. Fråga dig hur du mår. Om de kan hjälpa dig på något sätt.

    Jag menar mest att nu har jag sett hur dina trådar har besvarats i flera år och det är definitivt en pik till alla att sluta svara på exakt samma sätt. Försök hjälpa till i stället.

    Förstår,du är inte ensam.Vi kämpar tillsammans. Jag har hälsoångest och gjort mig apatiskt.

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 12 totalt)
11

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.