Är 23 år, har fått ångest över hur jag har slösat min tid. Från 15-22 kändes det som allt bara flög förbi och jag levde inte alls. Ingen flickvän, några vänner, inget körkort, ingen bil, inga fester, inge sex etc, gick om högskolan 3 gånger. Hade nyss en flickvän, kändes jätte roligt men hon lämnade mig efter en månad och så kom ångesten igen. Jag skyller på mig själv hela tiden, varför levde jag inte mer? varför skaffade de jag inte körkort tidigare?, varför pluggade jag inte tidigare? varför hade jag inte mer vänner/relationer. Ser mig varje dag som en otursfågel, allting går dåligt. Pratar med en terapeut men ångesten är där fortfarande. Kan inte sova ibland för jag tänker på att jag kan inte få tillbaka mina 17-22 eller tonår igen och hur allting går dåligt. Vad kan jag göra, känns jobbigt när tanken kommer. Om du är tonåring och läser detta, snälla lev dem där åren.
hej!
känner precis samma sak!
jag är 20 år och det känns som att tiden har försvunnit ifrån mig, och allt jag gjort denna tid varit att bara flytta mellan fosterhem, sjukhus HVB, osv. jag har drömmar, har en stark stark vilja att uppfylla dom. men känner mig vilsen, känns som att det är försent fastän jag vet att inget är försent, hur gammal man än är. det känns som om tiden har bara försvunnit och jag är fast i tiden som är nu, och i den känns som att jag inte kan göra något..försöker se detta året som en ny början. lovat mig att ta tag i detta nu, men rädslan i mig har fan greppet..hårt.
