Hej
har själv ett självskadebeteende där jag skär mig. Haft uppehåll under några år men började igen.
Det är bra att du har en känsla som håller tillbaka, försök att hålla kvar i den fast att det kan vara svårt. Det är ju bara en kortvarig lösning som man senare bara blir påmind av varje gång man ser sina fula ärr. Verkar som att du är i ett rätt tidigt stadie och jag önskar så att jag hade slutat rätt tidigt för det är väldigt lätt att det blir ett beroende som man bara mår sämre utav. Jag brukar tänka på att det blir väldigt fult och hur besviken jag är på mig själv efter att jag gjort det. Det hjälper ibland.
Det är verkligen inte värt den lilla stunden det hjälper för att bli påmind resten av livet hur dåligt man har mått. Och att behöva förklara sig till folk som undrar varför man ser ut som man gör. Finns egentligen ingenting någon annan kan säga för att övertyga en person att inte skära sig för man vet själv att det inte är värt det.
