Hej, jag förstår att det känns jobbigt. Jag mådde också dåligt när jag började gymnasiet, från att ha haft en jättebra känsla först – till att känna att jag inte kunde vara mig själv och att ingen var intresserad av att umgås med mig. Att känna sig ensam är extremt tärande, och särskilt om detta inte är självvalt. Att därtill känna sig otillräcklig måste vara jättejobbigt.
Ibland kan sådana känslor bli väldigt överväldigande, och det kan vara svårt att egentligen veta vad de beror på. Det kan hjälpa att försöka bryta ner dem och hitta grundproblemet, så att man vet hur man ska förhålla sig till sina jobbiga tankar och känslor. Avgöra vad som faktiskt är elaka kommentarer, handlingar och vad som är missuppfattningar. Detta är såklart lättare sagt än gjort, men det kan vara värt att försöka.
Du skriver till exempel att du känner dig otillräcklig. Vad är det som får dig att känna så? Är det någon särskild kommentar eller annat agerande?
Du skriver också att du “blir sedd på ett annorlunda sätt” och “blir anklagad för saker du inte gjort”. Kan du förklara lite mer vad som får dig att känna så, vad som hänt eller vad någon sagt?
