Jag lever på sjukersättning. Jag har eds och ont i kroppen. Jag har också utmattning syndrom och liksom blivit allergisk mot stress. Så fort det blir för mycket så kommer symptom tillbaks. Det kan vara för långa promenader eller för mycket vad som helst.
I flera år har jag varit ett stöd för mor efter att hon fick en stroke. Hennes hjärna börjar försvinna i hjärninfarkt. Tillslut blev hennes behov av stöd för stort.
Då får jag veta att, jag som går hemma hela dagarna ska minsann ta hand om henne. Annars är jag en skit. Det finns minsann människa som är sjukare än jag som går till jobbet. Jag lever på deras skattepengar så jag ska bara fortsätta. Men jag orkar inte mera.
Jag byter nog namn. Vi är inte längre släkt.