Hej. Varning och förlåt för lång text.
Jag vet inte hur jag ska orka längre. Känns som jag har så många problem som gör att jag inte orkar hålla mig uppe på ytan längre. Känns enklare att lista dom då det blir för rörigt för mig annars.
– Blev dumpad i december av min pojkvän/sambo sedan 5 år tillbaka. Från ingenstans hade han inga känslor. Jag åkte därifrån med några tillhörigheter och hunden. Sedan skrev han och sa att han inte visste vad han ville. Jag försökte prata och se om vi kunde komma på en lösning, men han var helt avstängd. Fick inte bo kvar så jag kunde inte jobba mina inbokade pass (timvikarie) och fick flytta hem till min mamma flera mil bort. Efter ett tag fick jag bo där i 2v och då var vi nästan som vanligt, fast lite stelt och vi sov inte tillsammans. Efter det har det varit av och till med att prata. Och han säger att han inte vet vad han vill, fast han vill att jag ska flytta och ha tid ifrån, men inte förlora mig. Jag bestämde mig tidigt efter han gjort slut att jag skulle flytta men hoppa vi iallafall kan reda ut något.
Mår så dåligt för jag lever i sån ovisshet om vi kan lösa det eller inte. Vet inte ens själv vad jag vill eftersom ena stunden är han så elak men andra stunden saknar jag han och vårat liv tillsammans.
– Bor då för tillfället hos min mamma. Som jag innan jag flyttade hit hade misstankar om att hon drack alldeles för mycket. Vilket är bekräftat nu då hon dricker MINST 4-5 glas vin per dag. Går åt många boxar vin per vecka hos henne, vilket är tragiskt då hon knappt har pengar.
Det här gör att jag mår ännu sämre men kan inte säga något till henne då jag är såpass beroende av hennes hjälp just nu. Hon blir så lättirriterad, elak och arg på kvällarna pga drickandet så vill bara fly. Men har ingenstans att ta vägen.
– Sen har jag utöver det psykiska; Kronisk huvudvärk, sömnsvårigheter, värk i kroppen och nyligen opererat foten så jag har inte kunnat gå utan kryckor på 3v. Mår skit av detta då jag inte klarar av ett 100% arbete och inväntar ett godkännande av F-kassan för sjukpenning. Annars står jag där utan inkomst, som jag varit utan nu i 3 mån pga uppbrottet. Vilket gör att hela mitt liv är på paus och faller isär.
Detta är mina 3 största problem just nu och det äter upp mig under dagarna och exploderar i hjärnan på kvällen.
Jag går redan på vuxenpsykiatrin och ska börja en DBT behandlingen men den har blivit uppskjuten pga Convid19 så hoppet faller ju där också….
Behöver hjälp.
