Jag kämpar och vill så gärna bli fri från min ätstörning. Det här är min sista chans och jag är så rädd att misslyckas. Klarar jag inte behandlingen så orkar jag inte leva. Livet med ätstörning är inget liv, det är ett helvete.
Mitt hopp är typ borta, för jag är värdelös och klarar inget. På något sätt så får jag typ alla att hata mig. Har gråtit mig igenom dagen, för imorgon kommer troligen min behandling avslutas.
Jag önskar att jag var starkare, duktigare och inte så hopplös. Jag vill ju leva och bli fri men allt är mitt fel.
Står inte ut med min kropp och mitt hopplösa liv. Tänk om någon kunde rädda det.