Någonting hände i lördags. Jag förstår verkligen inte och det gör min förvirrad.
Jag har tidigare haft ett dåligt sätt att hantera min ångest när den blir outhärdlig. Kan nämna stt jag har borderline och är väldigt dålig på att hantera det.
Innan jag träffade min nuvarande sambo så agerade jag suicidal på allmän plats som mitt rop på hjälp. Dels gjorde jag så för att jag kände så stark hat mot mig själv och ville kanske skämma ut mig. Sedan va de något som lättade ångest att bara släppa ansvaret av vad som kanske händer och släppa alla tankar på konsekvemser och den sköld jag alltid annars bär omkring på. Sedan fick jag sitta då och överväga att faktiskt ta mitt liv samtidigt som att jag visste att de fanns en risk/chans beroende hur man ser på de att någon larmar och att jag får hjälp. Detta beteendet hade jag alltså ganska ofta när jag var singel.
Men så kommer vi till i lördags. Jag skulle träffa min mamma för att åka till min bror. Vi skulle träffas på ett köpcentrum. Jag åkte lite tidigare för att jag ville titta i affärer. Jag hade inte mått så bra de senaste dagarna. Jag hade tagit lugnande och matat på me de innan senaste dosen han gå ur kroppen. Så när jag va på köpcentret så kändes de lite som jag va bakfull. Jag började få destruktiva tankar och idéer. Jag ville ta droger eller något likande. Två poliser gick förbi och tanken slog mig även där att jag ville försöka ställa till med en scen av något slag. Jag började hata mig själv ännu mer. Jag kände att något va på väg att hända. Jag meddelade min mamma att jag inte kunde följa med och jag meddelade min sambo att jag mådde dåligt och skulle åka till sjukhuset istället. Direkt efter de så satte jag mig på taket. Efter ca 20 minuter så drog vakterna ner mig. Jag började inse va jag hade gjort så ja ville komma loss. Jag blev belagd med fängsel och efter ca 40 minuter blev jag övertalad av en ambulans som kom att åka med dom. Jag gjorde de, jag blev inlagd. Men nu kommer vi till de jag inte fattar. Efter ca 4 timmar på sjukhuset så ville jag bara hem och jag fick panikattacker för att jag ville hem där på direkten. Det blev bara värre och värre då jag fick vänta på svar, sen vänta på läkare och sen fick jag veta att jag inte fick åka hem. Samma sak återupprepades dagen efter. Så jag blev inte utskriven fören på måndag. Men jag fattar inte varför jag gjorde såhär. Va va de jag va ute efter egentligen. Jag känner stor skuld för att jag tog vårdens tid när jag inte visste om jag ville ha den. Och jag ångrar att jag inte följde med till min mamma. Jag är nu jätte rädd för dessa impulser. Vill inte förlora min sambo. Va är de som händer.
