jag har varit kompis med en kille i mer än ett år nu och jag jag kommit han nära än vad någon annan har gjort! Och han han kommit mig nära och vet näst intill allt om mig! Båda av oss mår dåligt! Så vi stöttar varandra men ibland känns de som vi drar ner varandra.
Han erkände för mig att han hade känslor för mig, och det va detta jag nästan va rädd för! Grejen är den att jag inte kan leva utan honom men jag vet inte va jag vill kärleks mässigt! Han trycker ner sig själv, hur han kunnat tro att de någonsin skulle bli vi två! Osv osv. Har sagt till han att man vet aldrig vilka vägar livet går för vill inte göra honom ännu mer ledsen.
jag har känslor eller så är de bara mitt huvud som spelar mig ett spratt och får mig låstas.
Men jag vågar mig inte in i något, jag mår så pass dåligt psykiskt att jag inte ens klarar att ta hand om mitt kaos, så innan måste jag fixa mig själv! För är rädd att såra han i fall allt bara skulle sluta i kaos.
Det är 10 år mellan oss och det skrämmer mig lite också.
Vet inte va jag ska ta mig till?!
