Hem > Forum > Arbete & Skola > Några tips på att lösa min ensamhetsgåta?

Några tips på att lösa min ensamhetsgåta?

Visar 1 inlägg (av 1 totalt)
0
  • Avatar

    Hej!

    Jag ser att det finns många inlägg om ensamhet. Därav kan jag dra slutsatsen om att jag inte är ensam när det gäller ensamhet. En sammanfattning av min situation ska jag göra och så får jag se om det finns någon som kan hjälpa mig att lösa detta ensamhetsmysterium.

    1. Min livskamrat dog för några år sedan.

    2. Jag lever med ett handikapp som bla gör att jag inte kan vistas bland folksamlingar. Detta är inte ett psykiskt handikapp utan ett fysiskt. Att delta i grupper och kurser av olika slag är därmed uteslutet.

    3. Är “förtidspensionär” pga mitt handikapp som satte “käppar i hjulet” för allt som en gång var mitt liv.

    4. Jag har ingen familj och då menar jag verkligen ingen. Noll familj.

    5. Jag har lika många vänner som familj, dvs noll. De försvann i samband med att min livskamrat dog.

    6. Jag bor isolerat långt från närmaste stad.

    7. De närmaste grannar som jag har och kan skifta några ord med någon gång är minst 30 år äldre än mig. Visserligen är det bättre än inget, men jag saknar vänner i åldersspannet 30-50.

    Jag störs egentligen inte så mycket av min ensamhet. Det är skönt att vara själv också och för det mesta mår jag bra i det som är. Dock saknar jag oerhört mycket någon att samtala med. Att få höra en annan människas röst. Att kunna utbyta några stöttande tankar och idéer.

    Självklart önskar jag att det fanns snälla och trevliga människor i mitt liv. Människor som jag skulle kunna träffa och umgås med någon gång nu och då. Människor i mitt åldersspann, så att säga. Visserligen är åldern irrelevant, men i mitt fall saknar jag människor i 40 års åldern och därikring. Människor som är 70 plus finns som grannar, men det är inte riktigt samma sak och upplevelse som att språkas med någon i en ålder närmare min egna.

    Finns det vänner där ute eller finns det några bra tips på hur jag kan lösa mitt ensamhetsmysterium?. Jag har testat allt som jag kan komma på och “vänlös” är jag trots allt.

    Det är nästan så att jag blir så oerhört glad när det ringer en försäljare, så att jag har skrämt bort dem, för nu var det längesedan det hördes en signal på telefonen.

    Tack allesammans

Visar 1 inlägg (av 1 totalt)
0

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.