Hem > Forum > Depression > Psykakuten?

Psykakuten?

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Jag har mått dåligt, i princip hela mitt liv tror jag, kan inte minnas att jag någonsin tyckt livet varit något att ha ( är 26) har sökt hjälpt sen jag var 14-15år och fick iår medicin för första gången. Hade då kontakt med läkare, samtalsterapeut & sjuksköterska. Dom sista orden från min sjuksköterska ( som förutom detta var bra) var dock att jag inte förberett mig tillräckligt för att kunna ta livet av mig (eftersom jag inte inhandlat rep eller något sånt) och att jag skulle ta av mig offerkoftan och ta tag i livet ( detta efter att jag undrat om det gick att få delvis sjukskrivning). Sen dess har jag haft återfall av självskadebeteende då och då men inte kontaktat vården, dels för att alla jag hade kontakt med då har slutat och även att jag bytt vårdcentral. Nu inatt hade jag ett återfall och hade det inte varit så att jag var gravid nu så hade jag gått hela vägen. Men eftersom jag i dagsläget är i den situationen med graviditeten och så vilket gör att jag inte kommer begå det pga barnet känns det som att jag inte mår tillräckligt dåligt för att få akut hjälp. Har ju även inte blivit diagnostiserad med något eller fått nåt mer utav dessa 10-12år av sökande av hjälp att jag möjligen har lite problem med oro och ångest trots att jag haft självskadebeteende/självmordsförsök och ätstörningar (spydde upp allt jag åt flera år men enligt min kurator då var det icke ätstörningar). Så känner mig bara inte tillräckligt dålig för att söka hjälp nånstans. Nån som har några råd ? 🙁

    Fattar att det kanske kan kännas att du inte mår tillräckligt dåligt för att söka hjälp men det är skit viktigt att söka hjälp i tid. Jag sökte aldrig hjälp när jag började må dåligt utan det var något som mina föräldrar märkte då de senare sökte hjälp åt mig. Jag är nu under 18 så kan inte så mycket om psykakuten eller psykiatrin men jag tycker absolut du ska söka hjälp genast.  Jag tycker själv att det är super jobbigt att hålla allt inne för mig själv eller prata med nya om det som hänt och hur jag känner. Jag känner att jag har en trygghet hos den som jag pratade med från första början så jag kan förstå att det är jätte jobbigt att dem inte är kvar längre. Men  vården finns och den är till för en sak och det är att hjälpa. Jag är jätte glad över att du fortfarande är här med oss och du är en riktig kämpe!!!! Jag tycker verkligen att du ska söka hjälp man kan aldrig vara för frisk för att söka hjälp.  Så mitt råd är att söka akuthjälp för det kommer vända det gör det alltid du kommer ha en sån fin framtid med ett barn.
    Och en sak till grattis till graviditeten!💞

    Blir så less när jag läser hur vården har behandlat dig. Har själv varit med om liknande, blev skickad till BUP-akuten efter ett självmordförsök men jag var “inte någon fara för mig själv”.

    Vården är ett skämt enligt mig..

    ” Blir så less när jag läser hur vården har behandlat dig. Har själv varit med om liknande, blev skickad till BUP-akuten efter ett självmordförsök men jag var ”inte någon fara för mig själv”. Vården är ett skämt enligt mig.. ”

     

    Känner samma här! efter att jag tryckt i mig piller  så blev jag hem skickad dagen efter från sjukhuset. Nu någon månad senare så är det som att de aldrig hänt då jag kan säga till min psykolog att jag mår skit och känner för att göra samma igen men då svarar hon ”testa med gummiband och is”.

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.