Jag ser folk hela tiden som gör saker på dagarna, nätet, vänner. Det känns knappt som att jag kommer ur sängen längre. Jag känner mig äcklig och lönlös och jag får mycket ångest i perioder. Ångesten tar jag ut genom att skära mig. Vet inte vad jag ska ta mig till och jag vågar verkligen inte prata med en vårdnadshavare eller lärare etc.
Hur mår du nu?
Jag känner igen vad du beskriver och tror det är en form av prestationsångest. Jag vet att det kan vara jättesvårt att rationalisera bort när man är mitt i det, men människor är sällan så perfekta som det verkar utåt och det finns många som inte passar in i den “perfekta” bilden av hur det ska vara; att man ska umgås med vänner och ha kul hela tiden, vara social.
Ta din tid. Det låter som om du är i en tuff period just nu och det är ok!
Kan förstå att det är svårt att öppna sig för andra, speciellt om du inte har någon du direkt känner att du kan prata med. Kanske du kan vända dig till en ungdomsmottagning? Jag pratade med en kurator där under några månader i gymnasiet och det fick mig att må mycket bättre under den perioden.
