Skapade svar

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
0
  • som svar på: ”Hur är det”

    Jag kan inte svara allt på den fråy. Därför undviker jag att träffa folk

    Trådstartaren

    Har ni alltså sedan hamnat här i Sverige men i utkanten pga. svårt att integreras i samhället?

     

    Nej, det är endast jag som står utanför. Kan inte arbeta längre, och förhållande till min fru är också dåligt. Det finns fler än bara en problem

    Trådstartaren

    <3 Oj, vilket enormt svek av båda instanser! Måste kändes helt vidrigt att psykologen som man ju ska kunna ha förtroende för gjorde på det här sättet. Har den här psykologen ställts till svars?

    I Norge är läkare och psykologer förpliktet att ge informationer till barnevernet, finns ingen taushetsplikt när det gäller barnevernet.

    Allt blev gjort fel som kunde göras fel, men jag har klagat på behandlingen vi fick.

    Klagomålen blev översänt till just handläggaren som var ansvarlig för behandlingen vi fick. Helt otroligt. Så klart mente hon allt var helt ok. Då visste vi att det var ingen chans för oss i en rättssak. Vi förlorade huset vi hade, allt blev rent helvete.

    Trådstartaren

    <3 Men wow, det är ju en jättekonstig logik. Som att påstå att en person som blivit våldtagen därmed förvandlats till en våldtäktsman av bara farten. Gud så fräckt, alltså! Vad det här någon typ av myndighetsperson som uttalade sig så och gjorde ditt liv till ett helvete? Det är faktiskt helt obegripligt hur offer kan bli så pass skuldbelagda av sin omgivning.

     

    Ja, det var myndighetspersoner som jobbar i det norska barnevernet. Dom ville ta barna ifrån oss på grund av en feltolkning av en nio år gammal pojkes fantasifulla berättelser.

    Det hela är så ofattbart, jag kommer aldrig förstå hur det kunde vara möjligt.

    Till slut hade vi jättemycket tur att vi kom ut av det. Dom höll barna ifrån oss i 4 månader, vi fick aldrig en beklagelse.

    Barna är också mycket traumatiserade, dom har förlorat sin mental hälsa.

    Mitt liv känns totalt förstört efter det. Jag var i behandling hos en psykolog före detta, på grund av depressioner. Allt jag sa där blev sendt vidare till barnevernet utan mitt samtycke. Och där tok dom allt dom kunde bruk imot mig för att ta barna ifrån mig.

    Trådstartaren

    <3 Hej och varmt välkommen hit! Åh, PTSD är så hemskt, fina du. Har du hemska flashbacks och så – om du vill berätta? Känner igen hundra procent också detta att livet kräver så mycket och ger så lite tillbaka. Det är så tungt. Jag vill på riktigt gärna höra om din historia.

    Ja, jag har flashbacks. Jag har en gång berättat om min barndom, och då blev der argumenterat att jag inte kan vara en god forelder för jag har upplevt våld i min barndom. Då började mitt livs mardröm.

    Jag måtte flytta ifrån landet där jag har bott, för jag inte längre kunde lita på rättssystemet, egentligen inte på hela samhället.

    Då kom jag till Sverige, men jag kunde inte arbeta längre, jag kom aldrig inn i det svenska systemet. Nu lever jag på kanten av samhället, utan inkomst, utan hopp, utan perspektiv.

    Trådstartaren

    Det vet jag inte. Jag kan inte arbeta mer, kan inte konscentrera mig på nånting. Kan inte lita på andra människor längre, allt jag har sagt blev brukt imot mig senare.

    Jag vill bara vara ensomt, men jag har ingenting att leva av.

    Trådstartaren

    Räknar med att jag får inget svar här. Men det gör inget.

    Jag kommer inte bli saknad av nån, har lagt allt bakom mig nu.

    Vi alla kommer dö en dag, om vi vil eller inte. Så varför inte idag? Livet är helt meningslöst oavsett.

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
0