Psykiska diagnoser

Ätstörningar

Om du tänker väldigt mycket på mat och vikt, och din självkänsla är starkt sammankopplad med hur nöjd du känner dig med din kropp kan du ha en ätstörning. Ätstörningar är vanligast hos unga tjejer, men du kan få en ätstörning oavsett ålder, kroppstyp eller kön. Alla ätstörningar skadar kroppen och är destruktiva för din självkänsla och ditt psykiska mående.

Hur vet jag att jag har en ätstörning?

Om du har en ätstörning är du ofta sträng och dömande mot dig själv. Det är vanligt att du skäms över hur du äter eller hur du ser ut. Du undviker att äta med andra, hoppar ofta över måltider och tänker väldigt mycket på mat, vikt och utseende. Tankarna på vad du måste göra varje stund kan bli jobbiga och ta mycket kraft och energi. Du kan få ångest och känna dig väldigt ensam.

Det kan kännas som att mesta i ditt liv kretsar kring mat, skam och kontroll. Du kanske tänker att du måste göra på ett visst sätt, annars får du ångest. Det är vanligt att du får svårt att koncentrera dig och att sova.  Med tiden kan du bli nedstämd eller deprimerad.

Olika typer av ätstörningar

Hetsätning, bulimi och anorexi är de tre vanligaste formerna av ätstörning.

  • Anorexi innebär att du vill hålla så låg vikt som möjligt, och du håller dig därför på ett så lågt energiintag att din kropp hamnar i svält.
  • Hetsätningsstörning innebär att du hetsäter mycket stora mängder av sådan mat som du vanligtvis undviker. Hetsätningen pågår under kort tid. Efteråt drabbas du av starka skuld- och skamkänslor.
  • Bulimi innebär också att du hetsäter, men med skillnaden att du efteråt försöker att göra dig av med det du har ätit, oftast genom att kräkas, ta laxerande medel eller träna intensivt.

Du kan även ha en variant av någon av de här ätstörningarna, till exempel anorexia men befinna dig inom det normala viktspannet. Det är också vanligt att gå från att ha en typ av ätstörning till en annan.

Kan hänga ihop med höga krav

Det finns många olika skäl till att utveckla en ätstörning. Det kan hänga ihop med personliga saker som hur man hanterar känslor som sorg eller ilska eller relationer till andra människor, men det kan också vara en reaktion på hur mat, kontroll och utseende värderas i samhället.

Kraven på att ha ett perfekt utseende och ett fläckfritt liv, samtidigt som vi omges av ett konsumtionsmässigt överflöd och förväntas kontrollera våra behov och känslor kan kännas omöjliga att leva upp till. Det kan börja som ett kontrollbehov, där du försöker styra ditt ätande. Men med tiden börjar kontrollbehovet styra dig.

När ska jag söka hjälp?

Om du tror att du har en ätstörning ska du inte vänta utan söka hjälp direkt. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre. Det finns behandling som hjälper mot ätstörningar.

Det finns hjälp att få om du har en ätstörning

Det går att bli fri från ätstörningar med hjälp av behandling. Det finns många sorters olika behandlingar som till exempel samtalsbehandlingar och medicinsk behandling. Ibland kan både terapi och medicinsk behandling behövas.

Var söker jag hjälp?

Om du tror att du har en ätstörning ska du söka hjälp i vården. Du kan också kontakta Frisk och Fri. Om det känns motigt att själv söka vård kan du be någon att följa med dig. Om du mår så dåligt att du har tankar på att ta ditt liv ska du inte vänta utan söka vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.

Du är inte ensam

Det finns många som haft en ätstörning och sedan kommit ur den. Att erkänna att du inte mår bra och söka hjälp är inget tecken på svaghet eller ett misslyckande, snarare tvärtom. Det är ett sätt att ge dig själv en chans att må bättre.

Faktagranskare: Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Senast ändrad 2017-10-20