Att vara förälder med psykisk ohälsa

Vad gör man? Levt med psykisk ohälsa sedan jag själv var barn till och från men mest till. Har kämpat mig igenom så många dipar genom åren att minsta lilla motgång kan få mig på botten. Vissa dagar blir jag som apatisk och klarar inte av att handla eller få saker gjorda. Jag går mest hemma och gråter flera timmar i streck eller kämpar för att hålla paniken och gråten inne. Detta går självklart ut över barnen. Jag orkar ju inte vara en närvarande förälder.. Jag och maken genomgår en tuff period där jag funderar på att lämna vilket också bidrar till ökad ångest. Jag har inte varit en bra mamma för mina barn. Tappar humöret lätt och ramlar ständigt ner i djupa hål.

Jag borde kanske vara glad som kom in på min drömutbidning på högskolan, har två friska barn och tak över huvudet.

Hur tacklar ni andra föräldrar era djupare dipar ? Allt jag önskar mina barn är en lugn och harmonisk vardag. Min mamma hjälper till att avlasta ett barn en del men ångesten finns där i alla fall.

Hej, hur har du det?

Jag upplever det som att du lider mycket av tankarna på att du skulle vara en dålig förälder,  tänker att det kanske gör ångesten ännu värre?

Då jag gått igenom tuffa perioder (har barn) har jag valt att vända mig till psykolog/terapeut för att kunna få en utomståendes input, har du provat något liknande?

Hur har du och maken det i nuläget?

Allt gott, kom ihåg att du är stark som skriver av dig här!