Hur värnar jag om mina rättigheter?

Vad är rättigheter?

När FN tog fram deklarationen om de mänskliga rättigheterna började de med att göra en lista över varje människas grundläggande behov för att kunna ha ett okej liv. På den listan stod saker som rent vatten, begriplig information, skydd mot våld och mycket annat. Sedan gjorde de var och en av de här sakerna till rättigheter. Varje rättighet hänger alltså ihop med ett behov. Så om du undrar ifall du har rätt till en viss sak kan du fråga dig om det är något du behöver för att ha ett liv med värdighet och värde. Eller så kan du läsa mer om de mänskliga rättigheterna här.

Det finns också listor över rättigheter från FN, så kallade konventioner, där det står vilka rättigheter man har som ex. kvinna (kvinnokonventionen) eller barn (barnkonventionen).

Vilka rättigheter har man när man lever med psykisk ohälsa?

Konventionen för personer med funktionsnedsättning är ett bra verktyg. Där listas nämligen de mänskliga rättigheter som är särskilt viktiga när man lever med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Det finns många som tycker att den här konventionen, precis som barnkonventionen, borde bli lag. Så att personer med psykisk funktionsnedsättning har ett starkt skydd mot diskriminering och kränkningar.

Ett sådant skydd finns också i Diskrimineringslagen. Där står det att alla har rätt att slippa negativ särbehandling, alltså att få ett sämre bemötande eller sämre beslut tagna om en, bara för att man ex. lever med en psykiatrisk diagnos, eller har ett visst kön eller en viss tro. Svensk lag innehåller flera skydd än så mot diskriminering, som i brottsbalken. Ju större risk lagen bedömer att det finns att man ska bli diskriminerad för något – exempelvis sin ålder, sin sexuella läggning eller sin funktionsförmåga – desto fler skydd har man mot det.

Även i Europakonventionen, flera EU-direktiv och regeringsformen finns det skrivet vad man har för rättigheter. 

Tips för att få kontakter att fungera

Något som kan göra det enklare att få sina behov tillgodosedda är att få så välfungerande myndighetskontakter som möjligt. Det finns mycket stöd och hjälp att få, och i många fall fungerar kontakten med de som ger dig detta bra och smidigt. Här har personerna som du möter på myndigheten ett stort ansvar i att själva se till att de arbetar på ett sätt som är tillgängligt för dig, men det finns också saker som du själv kan göra som kan göra ert samarbete enklare. Det kan handla om att se till att dela med dig av den information eller de önskemål som du tänker är viktiga men också att det blir tydligt för dig vad det egentligen var ni kom överens om och hur planen framåt ser ut.

  • Undrar du hur det funkar att göra en ansökan hos en myndighet? Har du frågor kring vad det skulle innebära att ta emot en viss sorts stöd eller behandling? Du kan alltid höra av dig anonymt till myndigheten och be om information eller vägledning.
  • Tänk på att göra din ansökan i så god tid du kan, det kan finnas handläggningstider eller väntetider som gör att det dröjer innan du får ett beslut.
  • Be om att få information om vilka olika sorters stöd som finns tillgängliga för dig just där du bor. Ibland kan det finnas stöd eller kontakter som man inte vet om eller har tänkt på.
  • Skriv en lista på de saker som du vill ta upp på mötet. Det kan vara frågor som du har eller sådant som känns viktigt att berätta om. Antingen kan du använda det som en hjälp att komma ihåg vad du vill säga när du är inne på mötet, eller så kan du helt enkelt ge listan till personen du har mötet med.
  • Finns det någon som du skulle vilja ta med dig till mötet? Någon som kan hjälpa dig att ställa frågor under samtalet eller komma ihåg vad som sades på mötet? Kanske någon från din familj, en vän eller någon annan professionell kontakt du litar på.
  • Be den som håller i mötet att skriftligt sammanfatta vad ni har kommit överens om under samtalet så att du kan få det med dig när du går, eller få det skickat till dig i efterhand.
  • Myndigheterna arbetar utifrån lagar och paragrafer för att fatta sina beslut. Du har rätt att få dem förklarade på ett sätt som du förstår. Be om förtydligande om de beskrivs otydligt.
  • När någon som jobbar på en myndighet, till exempel socialtjänsten eller vården, fattar ett beslut så gör de först en individuell bedömning. Det betyder att de ska utgå ifrån hur just din situation ser ut när de bestämmer vilken sorts stöd eller vård du ska få. Olika kommuner och landsting kan också erbjuda olika sorters stöd eller behandling. Det gör att beslutet du får kan skilja sig från vad någon annan får.
  • Du har alltid rätt att ansöka om det som du tycker att du behöver av en myndighet. Då kan du be om att få göra en formell ansökan, som du har rätt att få ett skriftligt beslut med en motivering på. Om du får ett avslag på din ansökan har du rätt att överklaga den, där du beskriver varför du tycker att beslutet är fel och hur du vill att beslutet ska ändras.

Projektet Din Rätt har tagit fram ett bra verktyg Din Rätt-kompassen. Den kan hjälpa dig att orientera dig om du misstänker att du har blivit diskriminerad. Här finns också hjälp att hitta rätt kontakter och möjliga rättigheter att hävda i olika samhällsområden, allt ifrån utbildning och arbetsliv till vård och stöd. I trailern nedan visas några av sidans många användningsområden.

Tips för att stå ut

Många gånger får den som söker om hjälp det stöd som behövs och hjälpen kommer på plats när den behövs. Men ibland kan en behöva stå på sig för att känna att det stöd som behövs blivit riktigt rätt. Att hävda sina rättigheter kan kräva både tid och energi. I en sådan process kan det vara viktigt att också påminna dig om sådant som redan fungerar bättre i ditt liv och att lägga fokus på sådant som du mår bra av. Antingen kanske du behöver hitta sätt att lättare komma igång med sådant som behöver göras, att påminna dig om att du är värdefull oavsett omständigheterna eller att orka hålla ut när saker tar längre tid än du önskat.

Att identifiera egna resurser

  • Tänk på ett tidigare tillfälle när du genomförde något som var utmanande. Hur lyckades du med det den gången?
  • Vilka styrkor har du som du kan ha nytta av i det du går igenom nu?
  • Vad skulle exempelvis någon som känner dig väl säga att du är bra på?
  • Om du skulle behöva hjälp under resans gång, vem skulle du kunna fråga? Finns det exempelvis någon kontakt du redan har, eller någon ny person som du litar på och skulle kunna vända dig till?
  • Finns det du läst på den här webbsidan du inspireras av? Ser du exempelvis något tips du kan använda eller någons erfarenhet du kan påminna dig själv om när det är tungt?
  • Vad har du redan gjort i din process som du är nöjd med?
  • Vad är nu viktigast för dig att tänka på framöver?

Att uppmärksamma vad du mår bra av

  • När mådde du som bäst senast? Vad var det som gjorde att du mådde bra då?
  • Hur märker andra på dig att du mår bra?
  • Vad uppskattar andra hos dig?
  • Vad skulle du ge för råd till någon annan som har det tufft?
  • När man kämpar med utmaningar är det lätt att man känner sig ensam. Vilka relationer är viktiga för dig?

Lösningsfokuserad reflektion

Ta några minuter om dagen när du har en stund för dig själv och reflektera kring dessa frågor. Ni kan också vara två som ställer frågorna till varandra. Se det som ett tillfälle att lära dig av dig själv och låta dina positiva erfarenheter sjunka in.

  • Vad har jag gjort idag som jag är nöjd med?
  • Vad har någon annan gjort idag som gjorde mig nöjd?
  • Vad gjorde jag i gensvar på det?

Inspiration från: Dr Luc Isebaert

Hur mår du just nu?

Här hittar du förslag på vad du kan hitta på forumet efter hur det kan kännas en helt vanlig tisdag.