Hem > Forum > Arbete & Skola > Snälla hjälp

Snälla hjälp

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Trådstartaren

    Känns som att jag konstant oroar mig för andra människor och hjälper dem så mycket jag kan – så mycket av min vakna tid går åt detta. Men när det kommer till mig så blir jag nedröstad och skuldbelagd och dumförklarad gång på gång. Själv måste jag alltid dölja mina känslor och agera i mitt liv utifrån att göra andra nöjda. Jag minns inte senast jag mådde bra. Har såna grova tankar på att skada mig själv men jag har inte gjort det på 5 år men får panik och ångesten äter upp mig, är så deprimerad och vill bara försvinna. Snälla hjälp mig jag kan inte hantera denna smärta längre. Känner mig äcklig oönskad och patetisk. Vill bara försvinna

    Det är skönt att höra att du inte skadat dig på de senaste åren, jag hoppas att du klarar av att stå emot det i framtiden också.

    Är det på skolan/jobbet du blir nedröstad och skuldbelagd eller är det så hemma också? Vad skulle hända om du gör något du själv vill göra, även om andra dumförklarar dig?

    Känns som att jag konstant oroar mig för andra människor och hjälper dem så mycket jag kan – så mycket av min vakna tid går åt detta. Men när det kommer till mig så blir jag nedröstad och skuldbelagd och dumförklarad gång på gång. Själv måste jag alltid dölja mina känslor och agera i mitt liv utifrån att göra andra nöjda. Jag minns inte senast jag mådde bra. Har såna grova tankar på att skada mig själv men jag har inte gjort det på 5 år men får panik och ångesten äter upp mig, är så deprimerad och vill bara försvinna. Snälla hjälp mig jag kan inte hantera denna smärta längre. Känner mig äcklig oönskad och patetisk. Vill bara försvinna

    Känner exakt samma. Har grovdepression och är bara 13. Hela tiden så låtsas jag vara glad och frågar alltid folk hur det är när de är nere, tröstar folk, frågor om de vill vara med men får ingenting tillbaka. Ingen ha någonsin frågat hur jag mår. Smärtan är olidlig och man känner sig otroligt oönskad.. Kämpar för mitt liv just nu och vill inte att du ska sluta som mig. Som sagt är jag bara 13 och det känns som om jag är vid slutlinjen av mitt liv. Fortsätt kämpa! Finns alltid här för att prata ,du kan säga vad som helst!

    jag förstår dig, du är stark och godhjärtad därför du får ta alla smällar. bli egoistisk och tänk bara på dig själv för en gångs skull så ska du se att tyngden från dina axlar lättar lite och sluta tänk.

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.