Hem > Forum > Arbete & Skola > Självmordstankar

Självmordstankar

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Trådstartaren

    Vet inte riktigt var jag ska börja.. jag är en 25 årig student som har haft problem med självförtroende detta då efter flera år med mobbning och skolan inte gjorde något åt saken trots att man sa något. Det ledde till självskade beteende. Det gjorde inte saken lättare att man hade svårt med skolarbetet heller. Jag visste inte då att jag hade adhd men det har jag fått på papper idag. Jag har en familj som verkligen bryr sig.. en sambo som älskar mig villkorslöst. Trots detta kommer tankarna om att ta livet av mig mer och mer återkommande. Jag vet inte vad jag ska göra åt det. Jag har kontaktat vården ett par gånger och försökt få hjälp men jag bollas bara mellan vanliga vården och psykiatrin… Jag är så trött på att må så här.. på att inte ha någon livslust… På känslan av att vilja skada mig själv igen. Jag pallar inte mer… Drömmar om hängning, dö i bilolycka och hoppande framför tåg är återkommande… Jag vet inte vad jag ska göra längre..

    Jag känner igen din sits. Själv ha jag haft självmordstankar hela mitt liv. Låt mig berätta ur mitt liv:

    Föddes död vid födelsen, kom tillbaka till livet. Blev sexuellt utnyttjad vid 5 års åldern, ett minne jag hade förtryckt tills några år sedan. Och de var en nära släktning till mig. Hade bra barndom, tills 90 talet där jag blev fett mobbad. Farsans frima gick i konkurs, där ett tillfälle hade ingen el, ingen vatten och ingen mat. Jag fick sno mat till familjen, för vi skulle kunna överleva.

    Själv är också hamnat i en karusell, där jag bli vidare befodrade till olika psykologer. Jag själv få vänta upp till ett år för kunna få psykolog. Ha tagit kontakt flera frivilliga organisationer, men dom hänvisar tillbaka till vården. Eller skaffa mig en privat psykolog. Med den ekonomi jag har, ha jag inte råd med en privat psykolog.

    Sen min egen mor ha hotat mig, min lillsyrra gifte sig med en pedofil och min pappa är dement, ha diabetis och blev amputerad på min födelsedag. Jag fick ta de besluten att amputera hans ben. På min födelsedag.

    Ha försökt ta livet två gånger, men ha haft dom tankarna i hela mitt vuxna liv. Men jag fick gå själv heala genom började läsa i psykologi böcker. Är intresserad av sånt och började anelysera vad jag hade problem. Ha fortfarande problem och självmordstankar, men tur nog jag tänker de innan jag gör nånting. Därför jag slutade helt med alkoholen över två år sedan, för de gav mig ingenting tillbaka.

    Du ser ut att ha det väldigt jobbigt just nu. Tråkigt att du upplever att du inte tas på allvar och bara blir bollad mellan psykiatri och vård. Men det är ändå bra att du tar kontakt med dem igen och försöker få hjälp av din familj att få stöd till att orka driva din sak.

    Om du vill tala med en människa om dina självmordstankar så finns självmordslinjen 90101 och självmordschatten att tillgå som du kan nå genom att klicka på länken som ligger under den här texten.

    Självmordschatten

    Dessutom finns det en möjlighet att få maila med en av våra volontärer genom att du registrerar ett konto och sedan kan du anonymt och få mail från oss.

    Självmordmailen

    Men du kan oxå ventilera dina tankar här så länge du följer forumets riktlinjer.

    vänliga hälsningar

    MIND

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.