Hem > Forum > Arbete & Skola > Ryggsjukdom

Ryggsjukdom

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Jag har idag fått reda på att mina svåra ryggsmärtor beror på en sjukdom som heter DISH ( diffus ideopatisk skeletthyperostos) Ryggraden främre delar förbenas vilket ger svåra smärtor, gångsvårigheter, muskelförtvining etc etc. Detta kommer att leda till att jag kommer att permanent hamna i rullstol. Sjukdomen kommer allt mer förvärras. Jag har levt i ovisshet sedan 2010 med konstanta smärtor dygnet runt. Jag har aldrig varit helt smärtfri sedan jag fick problem med min rygg. Jag är opererad 3 ggr utan någon effekt alls. Jag har tills jag blev sjuk varit mkt aktiv, speciellt styrketräning. Nu är all min styrka borta, vänster vadmuskeln är helt förtvinad och runt höger hans tumme likadant. Jag har 4 misslyckade suicid försök i bagaget och jag har varit tvångsintagen på psyket. Nu vill jag absolut inte leva med detta längre. Enl läkarna kommer jag bli allt sämre och mer beroende av rullstol. Det kommer jag inte kunna leva med.

    ’Jag har till en början slutat att ta mina hjärtmediciner, hamstrar Metadon, som jag äter mot mina smärtor och jag äter även tricykliska läkemedel mot depression. Den cocktailen dör man garanterat av. Jag har inte bestämt när jag ska göra det, men det kommer att hända inom 6 månader. Det är inte speciellt många som kommer att sakna mig. Dom vänner jag hade innan jag blev sjuk har försvunnit allt efter som. Mitt förhållande höll inte. Så nu är jag i stort sett ensam. Jag har en vän som jag träffar varannan vecka och fikar och pratar. Något nytt förhållande är inte aktuellt för mig då jag är rädd för att det kommer att sluta som mitt tidigare förhållande.

    Vad bra att du i alla fall skriver här om dina tankar och känslor just nu. Du verkar ha haft det väldigt tufft och kämpigt med en sjukdom som gör att du inte känner framtidstro. Att få besked om en sjukdom man inte kan bli frisk ifrån måste vara otroligt jobbigt. Att allt känns väldigt mörkt?

    Det behöver dock inte vara mörkt. Sorgen över det som är och aldrig blir behöver du få bearbeta men det finns ljus kvar. Problemet är att glädje, kärlek och lycka sällan kommer till en. Det behöver vi ständigt jobba för och ibland få hjälp av andra.

    Var är du i livet nu? Gillar du ditt jobb eller finns ett läge att byta? Studera?

    Kan du engagera dig i något? Börja med en ny hobby eller börja med volontärarbete? Det kan ju vara ett sätt att både få nya vänner och att hitta mening och glädje för dig själv. Även i rullstol kan man stötta andra som har det svårt!

    Vet känslan. Skickar en stor kram, kärlek, lite skratt och mod! (Mobilens autokorrekt föreslog att jag skulle skicka surströmming istället för skratt. Lovar att inte skicka det!) Var rädd om dig!!!

    Trådstartaren

    Hej Indigo

    jag är 66 år och pensionär from jag blev 62- Jag kunde arbeta mer pga mina smärtor.

    ’Nu har jag fått en nya diagnos som heter DISH (diffuse idiopathic hyperostosis) där det blir förbeningar och inflammationer  i ryggraden där det inte ska vara ben. Tex runt nerver, muskler ligament. Man kan få svårigheter att sväja. Det beror på att matstrupen blir påverkad av förkalkningar och benpålagringar, eller på mjukdelsinflammation på halsryggen framsida. Påverkan på luftstrupe kan ge andningsproblem. Jag börjar att bli desperat nu efter att få hjälp. Det är ju inte mkt av framtidstro detta orsakar. Det finns ju ingen bot. Att sedan riskera att kvävas gör mig smått panikslagen. För att slippa det börjar jag mer och mer fundera på självmord. Då kan jag ju åtminstone bestämma själv när och hur jag ska få dö. Fast jag är lite rädd för hur det är att vara död (knäppt, jag vet)- Jag står inte ut med all smärta längre. Jag äter 4 olika läkemedel mot smärtan, men det hjälper mkt dåligt.

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Vi har gjort en säkerhetsuppdatering på Mind forum som innebär att logga in-förfarandet har ändrats. Du kommer i samband med att du loggar in få ditt lösenord skickat via e-mail.