Hem > Forum > Arbete & Skola > Orkar inte vara social/skaffa nya vänner (spyr av ångest)
Orkar inte vara social/skaffa nya vänner (spyr av ångest)
-
Hej! Under pandemin har jag haft skola på distans och snart är det dags att börja på plats. Jag har därmed nu flyttat till en ny stad där jag typ inte känner någon, inte på skolan iallafall. Jag föredrar en nära väncirkel och älskar mina FÅ vänner jag har. Men nu när vi börjar ha skola på plats behöver jag skaffa nya vänner. De flesta av vad jag sett utav dem är extroverta, gillar att festa, gå ut och göra en massa. Medan jag föredrar att vara hemma och kolla på en film eller liknande. Vet att detta kommer blir bra med tiden MEN mitt problem i detta är att jag övertänker SÅ mycket, främst undermedvetet, där stress även ingår att jag spyr. Om jag äter med dessa nya människor eller liknande får jag panik av tanken att de inte känner mig och att jag kommer spy framför dem. Det har hänt en gång innan så är därmed ärrad av den händelsen. Nu när eleverna i klassen kommer vilja äta lunch osv ihop på raster och utanför skolan vet jag inte hur jag ska göra. Är det någon som varit med om liknande eller har tips på hur jag exempelvis inte ska spy helt okontrollerat???? Har sökt professionell hjälp och fått läkemedel för mitt illamående men inget har hjälpt.
Tillåt mig att inte hålla med dig angående en sak som du skrev, nämligen att du “behöver skaffa nya vänner”. Det är förstås väldigt viktigt att ha vänner, men ännu viktigare är att vara vän med sig själv. Inte vilken vän som helst, utan sin egen bästa vän.
Din stress och övertänkande kan bero på en inre osäkerhet som du känner angående din egen person i ett större sammanhang med flera personer. Dina tankar påverkar i sin tur din mage som i sin tur inte kan behålla maten. Arbeta med källan till problemet, alltså dina tankar och känslor.
Tänk på att du inte måste ha många vänner, gå ut och göra massa saker, det är ett val du har. När det kommer till vänner, kvalitet är alltid bättre än kvantitet. Dessutom är det väsentligt att hitta människor som man har något gemensamt med och ömsesidigt kan uppskatta varandra för den personen man är. Var trogen dig själv och din personlighet.Nedan följer några tankar för dig att reflektera över:
Tänk på vad som potentiellt fortfarande kan hända i ditt liv om du styr livet i rätt riktning. Du har en enorm makt och kan se till att det blir så.
Jobba med dig själv. Älska dig själv för den unika och oersättliga varelsen du är. Du är och har alltid varit älskad av Gud och Han vill att du lär dig också att älska dig själv. Hur kan vi på riktigt älska ändra människor utan att först älska oss själva. Jesus var rätt tydlig i sitt budskap.Sök all hjälp som du kan få, varje sig det är från olika samhällsinstanser, människor runt omkring dig, här på forum eller andra källor som finns tillgängliga. Glöm dock inte hur väsentligt det är att hjälpa dig själv.
Ta emot hjälp men glöm inte att utvärdera effekten av den hjälpen som du får. Tappa aldrig tron att det är möjligt att bli bättre. Tankar har en oanade stor påverkan i våra liv.
Arbeta ständigt med dig själv och så småningom kommer du att kunna omvandla mörkret inom dig till ljus, sorg till glädje och tomhet till fullfyllnad. Ett litet ljus är allt som krävs för att bryta den totala mörkret. Många gånger har den rätta vägen funnits så nära oss men vi, medvetet eller omedvetet, tittat bort eller helt enkelt inte sett den, utan sökte efter vägar och svar någon annanstans.
Sann lycka och välmående är ett inre tillstånd som man bara kan uppnå om man arbetar konstant med sig själv. Lyckan är ingen fysisk plats. Inte heller beroende av social-, karriär-, familj- eller ekonomiskstatus. Lär känna dig själv. Försök förstå vad som händer i din inre väld och i ditt liv. Gör din inre utveckling och förändring till det bättre den nya mening av ditt liv och lyckan ska komma till dig. Det finns så otroligt mycket som du kan förändra i ditt inre och yttre liv, även om det inte alltid känns så. Vi har alla enorma potentialer inom oss själva som bara väntar på att bli upptäckta och utvecklade. Som en frö planterad i bra jord, men utan vatten, sol och omvårdnad för att växa och uppnå sin riktiga potential. När vi plötsligt ser till att uppfylla dessa behov, vecka efter vecka, år efter år, kommer det att växa och slutligen bli ett vackert och fint träd som då belönar vårt hårda arbete med skugga och frukter. Tiden skapar, förändrar, lindrar och omvandlar allt, utom Gud.Livet består av två delar. Ena delen kan vi påverka, vi har makt över, och den andra delen kan vi inte påverka, saknar alltså makt över (även om vi ALLTID har makten att påverka hur dessa påverkar oss inombords). Vi kan påverka mycket genom våra beslut, handlingar, tankar, tro, värderingar, prioriteringar osv.. Däremot finns det mycket som vi inte kan påverka, såsom tiden, när, hur och om vissa händelser inträffar för att endast nämna några.
Låt oss fokusera på den delen som vi kan påverka. Och det är så otroligt mycket som vi kan påverka. Var kan vi finnas inspiration, mening, syfte och krafter någonstans? Uppenbart finns det mycket i denna värld som många av oss har svårt att relatera till och finna glädje i. Men måste vi begränsa oss till de få vägar som presenteras för oss som de som tar oss till lyckan och framgång? Tänk om de flesta har fel? Tänk om de vägar som verkligen leder till ett harmoniskt, lyckligt och meningsfullt liv går i en helt annan riktning?
När det gäller den andra delen av livet som vi inte kan påverka, varför inte försöka förstå den, leva i harmoni och samarbeta med den? Kan det vara så att vi missförstått dess påverkan och syfte i våran liv? Där vi ser lidandet, finns kärlek, där vi ser orättvisa finns rättvisa, där vi ser mörkret finns ljus, där vi ser slutet finns en ny början. Att uppnå detta är möjligt och om man bestämmer sig för det öppnas det en helt ny värld framför och inom en själv.
Efter den mörkaste natten kommer solen alltid upp.
Allt gott <3
Blue Ripeqo TrådstartarenWow tack för ditt fina svar! Ska verkligen försöka ta till mig detta. Men en annan sak jag grubblat över är om jag ex har lunchrast och den dagen inte valt att ha med mig någon lunch för att jag har en dålig känsla i magen. Hur ska jag tackla ifrågasättandet som jag får? Någon kanske säger varför jag inte har med någon lunch, eller om jag inte är hungrig eller liknande. En sida av mig vill bara säga att jag inte är hungrig men det är konstigt i längden kanske. Eller om någon föreslår att vi ska äta lunch eller middag ute. En annan sida vill bara säga som det är att jag har en stressmage och det är den som styr när och hur mycket jag kan äta. Men tycker det är enklare att säga sådant till personer man ändå hängt med ett par gånger iallafall. Har någon tips på det? Vill liksom inte behöva åka hem under varje lunch för att äta i lugn och ro. Speciellt inte i början när det är enklare att lära känna någon från klassen.
Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.