Under dom senaste månaderna har jag bara känt mig tom. Det känns som om det inte finns något positivt i mitt liv längre, och allting är bara mörkt. Det känns som att jag är helt ensam i denna hemska värld, som om jag måste bära en mask när jag sitter framför mina föräldrar eller när jag är i skolan. Varför måste livet vara så hemsk?
Vad känner du precis innan du skriver det här? Vad vill du prata om? Jag finns här.
Livet känns stundtals tungt. Mitt eget känns overkligt hopplöst och omöjligt just nu, även om jag logiskt sett vet att det inte är så. För mig hjälper det att prata, så kanske det är något du kan prova också? Bara häva ur sig vad det är du känner och tänker!
