Hem > Forum > Arbete & Skola > Jag orkar inte finnas längre

Jag orkar inte finnas längre

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Trådstartaren

    Jag går nu i tvåan på gymnasiet och känner att jag inte kommer klara av att ta mig igenom ett år till av skolan eftersom att detta år har varit ett rent ut sagt helvete, har drunknat i självmordstankar, depression, ätstörning och självskadebeteende. Nästa år kommer bli ännu svårare och utmanande när det gäller skolan, vilket kommer utmana mitt mående ännu mer. Min skola visar inte hellre något stöd. Allt jag är består av skolan och prestationer, prestationer jag inte lyckas uppnå, får panik när jag tänker på min framtid. Känner mig för liten för denna värld, överväger att ta livet av mig i slutet av sommaren. Orkar inte längre, försöker kämpa för mitt mående men orkar inte längre, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag vill dö.

    Jag hade det också jävligt kämpigt i gymnasiet, ångest och en blytung depression som varade i 3 år och självmordstankar.  Det var otroligt kämpigt med krav och prestationer och att orka med allt, men håll ut! Det måste du! Livet blir bättre! När man är ung så vet man inte hur mycket man klarar av, men du kommer klara det, tro mig. Jag är 34 år idag och jag klarade det! Det gör du också! Även om jag är på det här forumet av andra anledningarna nu.

     

    Jag tror på dig!

    Håll kvar vid det lilla som gör att du tar dig igenom dag för dag, om det så bara är lättnaden du känner när du kommer hem från skolan eller den lilla tillflykten du kan känna i att kolla på din favoritserie. Eller om inget av det existerar så gör som jag och fortsätt bara som en rutinmässig robot och ta dig igenom dagarna som en ritual, morgon, lunch , eftermiddag, kväll, sedan om på nytt. Vad som helst bara du tar dig framåt. Snarare än du tror så kommer denna perioden vara dåtid och du kommer kolla tillbaka i backspegeln och se att det fanns sämre tider och något enklare  perioder. Ibland måste sitt friska jag tvinga sitt sjuka jag att bara fortsätta, även fast man känner att det endast existerar en sjuk version av sig själv som alltid mår dåligt. Tvinga dig själv att kämpa för ditt framtida mående, det gör jag just nu och du är inte ensam 🤍

    Hej fina du,

    Om du vill ha stöttning i skolan så skulle jag gärna hjälpa dig. Jag är bra på matte, fysik och annat naturvetenskapligt. Annars kan jag bidra med att stötta och tipsa om studieteknik. Jag blev precis medlem här för att jag själv befinner mig i ett mörkt svart hål just nu, vilket jag gör oftare än jag klarar av – därför var det skönt att hitta hit. Det skulle hjälpa mig att känna att jag gör skillnad för någon annan. Och du, jag vill att du endast jobbar efter att uppfylla dina egna mål i skolan – kolla inte på kompisarnas betyg. Kom ihåg att skolan inte är avgörande för hur fint ditt liv kommer bli! Det finns så många vägar att gå❤️ Skriv gärna till mig här!

    Jag går nu i tvåan på gymnasiet och känner att jag inte kommer klara av att ta mig igenom ett år till av skolan eftersom att detta år har varit ett rent ut sagt helvete, har drunknat i självmordstankar, depression, ätstörning och självskadebeteende. Nästa år kommer bli ännu svårare och utmanande när det gäller skolan, vilket kommer utmana mitt mående ännu mer. Min skola visar inte hellre något stöd. Allt jag är består av skolan och prestationer, prestationer jag inte lyckas uppnå, får panik när jag tänker på min framtid. Känner mig för liten för denna värld, överväger att ta livet av mig i slutet av sommaren. Orkar inte längre, försöker kämpa för mitt mående men orkar inte längre, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte, jag vill dö.

    Känner ännu ibland, trots att det är många år sedan gymnasiet, att jag vill bort. Men det vänder ibland. Stå ut och hoppas på att snart,  snart blir det lite lättare är väl det råd jag kan ge dig för now. Jag önskar  du står ut och att det lättar något snart livet

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.