❤️ jag har mina föräldrar som jag bor nära. Sen har jag läkare och terapeut inom psykiatrin. Mörkret ute bidrar till mörkret inuti, men mina depressioner kan komma lite närsomhelst under året, oavsett årstid. Det finns en del från förr som från början gav mig mycket ångest, jag har fått terapi för det, men ångesten och mörkret finns ändå kvar. Jag har provat så många mediciner, så många behandlingar men ingenting som håller i längden. Jag vet inte längre vad jag ska göra…
Det känns som att de flesta åtgärder som finns är tillfälliga tyvärr. Mediciner, när de fungerar, verkar ofta bara funka i några år kanske och då kan man behöva öka på dosen eftersom.
Jag tror att det enda som fungerar mer långsiktigt är att arbeta med sig själv och bli starkare.
Om det är något man blivit utsatt för så måste man säga till sig själv, kanske dagligen, att “det var inte mitt fel, felet låg hos den/de personer som gjorde så mot mig. Det var de som hade problem.”
Om det är något fel man själv gjort så är det samma sak fast att man säger ” Jag gjorde fel då, alla gör fel. Jag är bättre nu, jag skulle inte göra samma misstag idag/jag får jobba med att inte göra liknande misstag i framtiden”
Jag vet att det är svårt att gå vidare och inte bli neddragen av sånt som hänt. Man får kämpa dagligen med att acceptera det som var, bli starkare, förlåta sig själv och försöka att inte låta det förflutna förstöra framtiden. Men det är en kamp som sagt.
