Hem > Forum > Arbete & Skola > Ensam och arbetslös

Ensam och arbetslös

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
6
  • Hej! Jag är en tjej på 19 år som har två problem.

    Orsaken till det första är att jag har en lång lista av diagnoser och en av dem är social ångest. Det betyder att jag har svårt med sociala situationer vilket gör det next to impossible för mig att skaffa nya vänner och/eller skaffa partner/dejta. Jag har ett fåtal vänner men problemet är att jag fortfarande inte haft ett ända förhållande. Jag har aldrig haft pojkvän eller flickvän (är bisexuell), är fortfarande oskuld och har aldrig blivit kysst. Jag vågar inte heller ge mig ut i dejting världen dels pga min sociala ångest och dels för att jag vet inte vart jag ska börja. Jag är jätte rädd att jag kommer bli helt ensam i framtiden på grund av min sociala ångest. Med ensam menar jag att jag inte kommer ha vänner, familj eller partner kvar. Jag vill inte att det ska sluta så för mig men så som det ser ut nu så är det det som förmodligen kommer hända om jag inte gör något åt det. Jag har gått gruppterapi (KBT) för social ångest men det var inte så hjälpsamt som jag hoppats på.

    Det andra problemet är att jag är arbetslös och har ingen form av inkomst. Jag har precis tagit studenten (tog studenten den 9 juni 2022) och tanken var att jag skulle börja på folkhögskola i en ny stad efter sommaren. När jag kom till folkhögskolan och skulle flytta in på internatet så visade det sig att jag inte trivdes så bra som förväntat och nästan alla i min klass var äldre än mig och kände varandra sedan innan vilket gjorde att jag inte vågade ta kontakt (pga social ångest). Jag valde då att hoppa av och flytta hem igen men jag har inget arbete och vet att det tar lång tid för personer i min ålder att hitta jobb, speciellt när det är ens första gång som arbetssökande. Jag är tacksam för tips på hur man kan få jobb snabbt och vad man kan göra under tiden man är arbetslös för att inte bli helt deprimerad av situationen. Jag vill liksom inte sitta hemma hela dagarna och vill inte heller att mina föräldrar ska behöva försörja mig livet ut. Jag söker jobb som inte kräver en utbildning mer än gymnasiet (gick estet, musiker).

    Vad ska jag göra för att förbättra min situation? Är tacksam för tips och råd angående dejting, arbetssökande och hanterande av social ångest 🙂

    Avatar

    Hej! 🙂

    Jag tänker att eftersom du har hela livet framför dig är ett tips att läsa mycket böcker ifall du inte gör det redan? Om jag fick ångra något så kan jag ångra just detta. Haft otroligt mycket “ledig tid” som jag inte förvaltat väl alls genom åren. Idag är jag nästan 40 år men skulle önskat att jag spenderade tid med böcker som yngre, istället har jag mest varit ganska passiv och därmed mått ännu sämre. Har också någon form av social ångest, är fortfarande ensam, och kan inte heller dejta “ordentligt” vad det verkar. Jag kanske är lite det där du inte vill fastna i alltså längre fram i livet.

    Det är så berikande också att komma in i andra världar – speciellt om man längtar så efter det men inte vågar irl. Vad tycker du om böcker?

    Det är ett litet tips iallafall – läs! 🙂

    Hej! “Pink qilyma” Jag tänkte just tänk om man var 19 år igen. Sen gick jag in på detta forum om någon som var nitton :).

    Jag är idag 29 år alltså 19+ 10 år.  sen dess har det väl hänt en del.

    Jag har också en hel del diagnoser. Jag kunde hantera dom ett tag men sen har allt gått åt skogen.

    Din första fråga om det sociala. Det är svårt det där. Jag har haft det rätt svårt med det sociala mycket pga av att jag flyttat runt på HVB hem barnhem å psyket större delen av livet. Jag har ju speciellt haft svårt att prata med tjejer så sjukt nervös alltså. Har väl haft några tjejer men var väl inte riktigt kärlek. Har väl knappt kramat eller pussat nån på ett par år nu. Är en grej man tänker varje dag. Det har varit å krama kudden.

    Jag lyckades med att utmana mig socialt ett tag sen gav jag väl upp igen.

    Kort sagt kan jag säga skriv ner en lista på vad de svåraste sociala situationerna är. Sen kan du utmana dig lite varje dag. Börja med de lättare för att sen öva på de svårare. Kallas att exponera sig. Det må kännas svårt men övar du lite varje dag så ska du se om några månader va som hänt 🙂

    När det gäller jobb vet jag inte riktigt vad jag ska skriva. Själv jobbade jag i 7 år inom restaurang hade ingen utbildning. Fick jobbet då jag var 19 slutade där då jag var 26 år. Suttit hemma å mått skit sen dess.  Restaurang är roligt å fartfyllt ingen utbildning krävs 🙂 vill du ha ett tillfälligt jobb sök restaurang eller städjobb. I längden sök det jobb du vill jobba med i ditt liv. Ta inte ett jobb bara för pengarna. Det ska vara kul att jobba 🙂

    Saker du kan göra då du inte har jobb är dina intressen. Vad gillar du att göra?

     

    Själv orkar jag inte mycket nu lider av min svåra ångest utmattning å självmordstankar varje dag. Inga vänner ingen familj ingen ork.

    Du är ung ser du visst det är jag också men kämpa på ser du. Jag hoppas på dig 🙂 kram på dig hör av dig om du vill.  Jag har ändå ingen å skriva med.

     

     

     

    Känner igen mig i ångest och ensamhet.

    Jag vill inflika ett perspektiv; Det du har ångest över- försök utsätta dig för det, åtminstone litegrann! Se hur det blir mindre ångestfyllt ju mer du exponeras för det.

    Kan ta ett exempel med mig själv. Jag har haft år.. ÅR av att ångest och passivitet. Tyvärr- just där och då så gav min passivitet mig mer ångest, sämre självförtroende och sämre hälsa överlag.

    Jag kan nu se (även om jag fortfarande inte mår så bra som jag skulle vilja) att mycket av min ångest berodde på mina egna tankar och mitt egna grubblande. Jag behövde AGERA MER, och TÄNKA MINDRE.

    Prova att utsätta dig för det du vill men inte riktigt vågar! Du kan alltid be om hjälp när du känner dig osäker över något.

    Jag har accepterat att jag är en orolig person- vilket innebär att jag måste fråga andra ibland om jag blir nojig över något. De flesta är trevliga och ger information så att man blir lugnare. Och så klart- Google finns ju också!

    • Tips angående jobb– kanske kan du läsa en kurs på distans för att få en inkomst? Annars, sök jobb i butik eller på café kanske.

     

    • Tips angående dejting… ja, låter klyschigt men var dig själv. Prata med de du kommer i kontakt med på jobb/utbildning och så tillslut så kan det växa fram något annat än vänskap.

     

    • Social ångest– jag tänker att de flesta är osäkra på olika sätt socialt. Men de visar inte alltid det. Tänk att du gör ditt bästa, det är OKEJ att inte prata mer än minimalt. Du kan ha andra styrkor som inte har med det pratsamma att göra. Fokusera på att svara på tilltal bara.. att vara lite osäker tyder på djup. Det är okej att inte vara en social fjäril. 🙂 De flesta människor är trevliga och vill väl och kommer därför inte vara dumma mot dig! Och vill de inte det, så gör det inte något att de inte är trevliga. Då går du vidare bara. Lägg inte så stor vikt vid det sociala, utan bara var lugn i dig själv. Se det sociala som något som bara ‘är’ och inte något du måste ‘prestera’ inom. Förstår du hur jag tänker?

    Lycka till! Hitta DIN unika styrka och kör på bara. 🙂

     

     

    Ta tag i det nu, vänta inte. Annars blir du så som jag; det du är rädd för. Satsa på en högskoleutbildning om du kan. Läs upp betyg på komvux först om du behöver. Att studera hjälper din framtid på många vis – att få jobb, upplevelser, och att vara social. Läs ett program som leder till ett yrke. Du kommer få vänner på vägen, och säkert partners. Lycka till.

    Avatar

    <3 Hej igen!

    Kom att tänka på distansstudier som ett alternativ för att “gå runt” den sociala fobin? Exempelvis kanske du kan söka till en universitetsutbildning till våren som är på distans? Tycker det var ett riktigt bra tips också att välja något som leder till ett yrke – så viktigt!

     

    Hur går det för dig TS, har du provat göra någon förändring?

    <3

Visar 7 inlägg - 1 till 7 (av 7 totalt)
6

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.