Hem > Forum > Arbete & Skola > Dissociation?

Dissociation?

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Hej!

    jag har precis insett att jag upplever dissociation och har gjort det de senaste 3 åren, typ utan stopp. Har inte känt min på riktigt verklig på länge. Har läst om det här på mind och är sjukt rädd att jag ska ha did, är rädd att jag ska ha flera personligheter liksom. Har lätt att oroa mig om just sånt, att jag ska vara sjuk. Massa hälsoångest. Men nu när jag läste om det så blev jag så otroligt orolig. Förstås inte riktigt hur det menade här på sidan. Fattade inte om dissociation alltid behövde höra ihop med det eller om det kunde vara självständigt. Läste att det kunde hålla ihop med andra diagnoser som ptsd och eips(tror jag vet var).
    Men jag är iaf otroligt stressad för att jag har insett att jag antagligen har ett trauma från när jag var liten som jag aldrig pratat om. Och är rädd att det i sin tur nu kommer leda till did. Upplever dissociationen men kan inte låta bli att oroa mig över att det ska utvecklas längre.

    tankar/kommentarer kring det? Skulle verkligen uppskatta att läsa någon annans perspektiv/uppfattning av detta. Tack! <3333

    Avatar

    <3 Tänker att DID inte är något som “man får” eller drabbas av mitt i livet utan det är en splittring som sker när man är i utvecklingsfaser som barn. Kommer inte ihåg hur gammal man säger att man är när det sker. Hos friska personer smälter personligheterna ihop till en, medan det för personer med DID blir en “klyvning”. Har ett par stycken kompisar med DID och jag tycker ärligt talat de är helt jävla fenomenala. Värre tycks det vara med de som utvecklat borderline eller själva blivit typ narcissister – som deras förövare. Så tycker inte alls du ska skrämmas av en eventuell DID-diagnos. Även om jag förstår att det skulle vara omskakande, förstås.

    Har andra kommenterat att “du skiftar”?

    Trådstartaren

    <3 Tänker att DID inte är något som ”man får” eller drabbas av mitt i livet utan det är en splittring som sker när man är i utvecklingsfaser som barn. Kommer inte ihåg hur gammal man säger att man är när det sker. Hos friska personer smälter personligheterna ihop till en, medan det för personer med DID blir en ”klyvning”. Har ett par stycken kompisar med DID och jag tycker ärligt talat de är helt jävla fenomenala. Värre tycks det vara med de som utvecklat borderline eller själva blivit typ narcissister – som deras förövare. Så tycker inte alls du ska skrämmas av en eventuell DID-diagnos. Även om jag förstår att det skulle vara omskakande, förstås. Har andra kommenterat att ”du skiftar”?

    vet inte riktigt hur man svarar på svar hehe men här är ett försök! Har pratat med några kompisar om det och de säger också att de inte tror att jag har det. Så det är nog min hälsoångest som spökar. Men känner verkligen att något är fel. Speciellt med min dissociation. Och tror att jag har ett trauma men vet inte riktigt hur man vet om det är det liksom.  Men jag var typ 10-12 när det hände, minns inte riktigt. Och är rädd att det finns mer saker som jag glömt.
    Är också rädd att den här dissociationen ska sitta i hela livet

    Avatar

    <3 Förstår, jobbigt att vara orolig också. Tror det är så att det ska ha hänt något väldigt, väldigt traumatiskt innan man fyller ungefär fem år. Mina kompisar har exempelvis dagligen blivit slagna av sina föräldrar, flera av dem även våldtagna. Det är vad jag vet extraordinära omständigheter som gör att man utvecklar DID.

    EMDR kan hjälpa emot dissociation, om du inte prövat det hos terapeut tidigare?

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.