Dåligt behandlad på jobbet- sa upp mig

Åh vad fint bemötande och förstår att det måste varit surrealistiskt och värmt oerhört i hjärtat <3 Tänker att det är så det borde ha varit på den förra arbetsplatsen.

Verkligen, hur pratar vi om det?

Idag på bussen hörde jag en man prata om hur dålig han tyckte en kollega var på jobbet. Han beskrev personen i termen av just “värdelös”. Fick såna obehagskänslor av det. Tänkte direkt att det kanske är just språkbruket hur vi talar om varandra, liksom snackar skit, som just kan vara en del av grunden många gånger i att mobbing skapas. Att motparten som lyssnar på hur kass den här personen är anammar det synsättet och säkert känner fog för att bete sig aggressivt emot den personen. När jag nu hörde honom mala på och säga massa rasistiskt också när han ändå var igång, kände jag att jag ska aldrig mer prata i negativa ordalag om någon kollega. Eller liksom klasskompis. Vill inte bidra övh till någon häxjakt.

Har du någon idé hur vi kan stoppa mobbing eller liksom få ett bättre klimat generellt? Motsats till det hårda?

[Purple Kugyja]

Blir man som arbetstagare illa behandlad på jobbet är man beroende av ett fack som ser till att arbetsgivaren följer de föreskrifter som finns gällande arbetsmiljö.

Jag har personligen råkat illa ut pågrund av en chef som hittat på någon historia om mig som grundar sig på anonyma anmälningar, facket bryr sig inte att man psykiskt blir påverkad på ett negativt sätt och ställer sig helt på företagets sida som inte utreder ohälsa som orsakat sjukskrivning, fackets kommentar är endast det är fel att vidta åtgärder som anonyma anmälningar orsakat men var glad att du inte är uppsagd trots att de anonyma anmälningarna helt saknar grund och är fabricerade.

Facket köper helt chefens ord och sätter mig som arbetstagare i en riktigt usel situation när chefer tillåts ljuga ihop historier som sen facket backar upp

<3 Så hemskt. Varför finns ens facket då, undrar man ju? Är inte det någon form av förtal när det pågår påhittade historier?

[Purple Kugyja]

Det kan säkert räknas som förtal men när inte facket står på sida blir man väldigt ensam och ingen granskar oegentligheter som begås och allt mörkläggs,går väl kanske att polisanmäla men läggs nog ner omgående ,det är inte förrän man blir uppsagd man kan köpa extern juridisk hjälp som kan sätta lite press på arbetsgivaren och det kostar dyrt

<3 Min syster fick hjälp av facket som tyckte det var värre än vad hon själv påstod. Antar att en stor del också handlar om otur/tur vem man får som facklig representant? Vad är det för stolle du har fått som går på chefens linje? Låter så olikt facket och snarare något som HR är kända för. Bedrövligt hur som helst!

[Purple Kugyja]

Det är faktiskt fackordföranden som har lite väl bra kontakt med Hr som accepterat åtgärder mot mig av orsaker som undanhållits för men som jag fått reda på i efterhand där de anonyma anmälningarna ingår.Fackorföranden har bättre kontakt med förbundskontoret och då betyder inte min version av historien något alls

<3 Jaha. Anade att det kunde vara någonting sånt som låg bakom det hela. Det är ju jäv.

[Purple Kugyja]

Det är faktiskt fackordföranden som har lite väl bra kontakt med Hr som accepterat åtgärder mot mig av orsaker som undanhållits för mig men som jag fått reda på i efterhand där de anonyma anmälningarna ingår.Fackorföranden har bättre kontakt med förbundskontoret och då betyder inte min version av historien något alls

[Indigo Rosulu]

Hej Olive,

Jag känner stor respekt och empati för dig. Du uttrycker dig otroligt väl, är så begåvad på att beskriva skeden och reflektera över dom. Mitt intryck av dig är att du är rakryggad, lojal, ärlig, stark (som bara den!), kompetent, intelligent och har mycket att ge. Du är kärleksfull mot andra och vill vara bättre än dom som betett sig så vidrigt mot dig. Med andra ord är du någon som förtjänar all respekt och jag önskar att ett överflöd av goda händelser kommer din väg på nya jobbet. Ibland ser man sig själv inte på det sättet pga tidigare dåliga erfarenheter. Jag önskar dig all lycka i livet. Du förtjänar det verkligen! ♡

Kram

[Olive Cevunu]

Indigo Rosulu skrev:

Hej Olive, Jag känner stor respekt och empati för dig. Du uttrycker dig otroligt väl, är så begåvad på att beskriva skeden och reflektera över dom. Mitt intryck av dig är att du är rakryggad, lojal, ärlig, stark (som bara den!), kompetent, intelligent och har mycket att ge. Du är kärleksfull mot andra och vill vara bättre än dom som betett sig så vidrigt mot dig. Med andra ord är du någon som förtjänar all respekt och jag önskar att ett överflöd av goda händelser kommer din väg på nya jobbet. Ibland ser man sig själv inte på det sättet pga tidigare dåliga erfarenheter. Jag önskar dig all lycka i livet. Du förtjänar det verkligen! ♡ Kram

Tack för dina ord ♡

Jag behövde det just nu som en påminnelse om vem jag verkligen är. Just nu känner jag mig mer eller mindre “lost” på den  här arbetsplatsen. Den är inte bra för mig alls …tyvärr.

Ska förklara mer i ett nytt inlägg

[Olive Cevunu]

Lyfter tråden igen.

Har inte orkat uppdatera då jag jobbat som en liten iller de senaste månaderna och mer eller mindre kollapsat i soffan när jag kommit hem då jag just nu gör 2-3 mans jobb i den mest hektiska perioden i branschen.

Jag räknade på fingrarna att under 2022 valde halva deras personal att säga upp sig. På min avdelning försvann halva styrkan vid nyår. Som inte ersattes förrän förra veckan. Nya som inget kan när det behövs som mest hjälp.

Jag har inget emot att jobba hårt. Är alltid den som är först på jobbet och den som går sist av alla. Jag är högpresterande och trivs med det

Men….

Jag har en sjukt kontrollerande chef som aldrig är nöjd med vad man gör. På riktigt,,,hen sitter hemma och kontrollerar allt man gör. Som te x hur fort man svarar på kundmejl.

Kan ta 2 exempel hur min chef agerar:

Hade 3 uppgifter att göra som skulle ta mig typ 5 minuter. De kunde utan problem vänta en stund så jag valde att gå på lunch med min kollega på hens sista dag. Mitt i lunchen kommer chef nr 2 med en påse bullar för en avskedsfika. Jag stannar en stund och fikar med dem men var superstressad eftersom jag liksom visste att jobbiga chefen troligen skulle ringa och skälla på mig för att de där 3 banala grejerna inte var gjorda ännu. Vilket hen givetvis gjorde. Jag var på rast i 35 minuter!

Ex 2. Kommer till jobbet och ser att mina kollegor inte hunnit göra klart allt dagen innan. Det som var kvar var att skriva ut lite dokument och markera det som färdigt. Så jag gjorde klart uppgifterna och när jag ändå var i systemet såg jag att saker som egentligen var åtgärdade inte var klarmarkerade så jag dubbelkollade att de verkligen var klara och klarmarkerade dem.

5 minuter senare ringer chefen och undrar vad jag gör då han tyckte det var konstigt att så mycket blev klar på så kort tid. Eh jag jobbar typ!

Man ska vara ständigt uppkopplad och tillgänglig. Alltid svara när chefen vill något. Även utanför arbetstid.

Så när får jag vara ledig och koppla bort jobbet ?

Jag skulle kunna skriva i evighet om detta.

Idag jag känner jag att tappar mig själv. Tappar mitt lugn och förståelse. För självklart så inser jag ju att det måste vara jobbigt att vara så kontrollerande och inte kunna slappna av och lita på sin personal.

Och jag förstår de gånger kollegor har brustit och kanske inte visat sin bästa sida (aka burit sig illa åt) pga stressen att slita hårt men ändå aldrig räcka till. Kan man inte skälla på chefen är det lättare att skälla på kollegan.

Men samtidigt…

Självklart påverkar allt det negativa mig. Någonstans innanför min lugna och balanserade yta fastnar en tagg av förflugna ord sprungna ur stress och troligen annat jobbigt som pågår i deras liv. Jag är bara människa precis som de.

Vad händer när jag får nog!?

 

 

 

Åh, vad jobbigt det låter. Orättvist också att chefen har det här “hökbeteendet”. Stressande. Om jag förstår det rätt är det alltså en arbetsplats där man inte uppmuntras reda ut saker och ting direkt när det sker? Är nog inne på samma spår som dig att det riskerar bli fel/skadligt ifall man inte kan konfrontera mjukt när man blir felbehandlad/utnyttjad och där det sedan pyser ut på andra sätt. Kan du ta upp med chefen att du arbetar bäst när det är frihet under ansvar? Markera litegrann att det får räcka nu med det här beteendet som denne har? Tänker att du har ett stort värde, är superviktig för företaget, låt henom känna av det. Denna kan ju förlora dig! Du däremot skulle ju kunna byta ut det här jobbet vilken dag som helst. Med andra ord är du i överläge, och denne är beroende av dig.

Kram