Att hitta ett jobb känns hopplöst

[Red Dykepi]

Jag har under hela mitt vuxna liv kämpat för att försöka hitta ett jobb som jag kan klara av. I höstas hittade jag ÄNTLIGEN rätt, och började frilansa. Rent praktiskt har det fungerat klockrent, och jag brinner verkligen för det jag gör. Det enda problemet (vilket inte är så “bara”) är att jag, trots att jag varit flitig med marknadsföringen, inte får tillräckligt många uppdrag för att klara mig ekonomiskt på de procent jag jobbar (vilket än så länge inte är många). För att inte köra min ekonomi i botten, måste jag därför hitta ett annat jobb, ett som kan komplettera frilansuppdragen.

Jag har en hel del styrkor, men också en hel del begränsningar. Dessa begränsningar är av sådan karaktär att det skulle bli väldigt svårt för mig att ha en anställning. Jag vet inte ens om det är realistiskt att tänka sig att det skulle gå över huvud taget. Det känns som om frilans är det enda för mig, men än så länge har jag ju inte tillräckligt med kunder… Det bör tilläggas att jag inte har mycket tid heller. Om min ekonomi inte ska köras i botten (= jag hamnar hos kronofogden) så måste jag hitta ett jobb väldigt snart.

Jag har en lista på jobb som jag ska kolla upp, men jag känner inte mycket hopp, annat än att hitta just fler frilansuppdrag. Men om jag inte gör det? Och det inte fungerar att vara anställd? Vad gör jag då?

Du vill ha fler jobb, men har inte tid? Finns det inga jobb där du kan jobba mer fritt? Att du har uppgifter som du kan lösa i egen takt och då det passar dig?

Du frågar vad du ska göra om du inte får ihop ekonomin. Ibland är det bra att ta reda på mer fakta om man är orolig för något. Du kanske kan träffa någon på arbetsförmedling redan nu och se vilken hjälp de kan erbjuda? Det är väl tyvärr i deras eller socialtjänstens system du kommer hamna sen om du inte får ihop det?

 

 

 

[Red Dykepi]

Anonym skrev:

Du vill ha fler jobb, men har inte tid? Finns det inga jobb där du kan jobba mer fritt? Att du har uppgifter som du kan lösa i egen takt och då det passar dig? Du frågar vad du ska göra om du inte får ihop ekonomin. Ibland är det bra att ta reda på mer fakta om man är orolig för något. Du kanske kan träffa någon på arbetsförmedling redan nu och se vilken hjälp de kan erbjuda? Det är väl tyvärr i deras eller socialtjänstens system du kommer hamna sen om du inte får ihop det?

Jag har tid att HA fler jobb, men min ekonomi klarar inte att det går så mycket längre tid innan jag FÅR fler jobb.

Det som bekymrar mig är att de flesta arbetsgivare (om man ska vara anställd) kräver att man jobbar ett visst antal timmar mellan vissa tider. Detta fungerar inte för mig p.g.a. min funktionsnedsättning. Som frilans kan jag styra min tid själv, och kan jobba olika många timmar olika månader, så därför fungerar det väldigt bra. Men då faller det i stället på att jag inte får tillräckligt många uppdrag, fastän jag kämpar jättemycket. När jag efter alla dessa år äntligen har hittat något som fungerar rent praktiskt… Det känns så hopplöst, som om någon högre makt räcker ut tungan åt mig och säger “Pilutta dig!”.

Ett samverkansmöte med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan var på gång, men mötet blev inte av p.g.a. att personen på Försäkringskassan inte hade förstått att en person från vården skulle vara med. Därför blev det jättemycket strul, bl.a. med plats, så det slutade med att mötet inte blev av. Arbetsförmedlingen föreslog då att jag först skulle ha ett möte med bara Försäkringskassan och vården, vilket jag tyckte lät som en bra idé. Jag hoppas att vi kan få till ett sådant möte efter sommaren. Det är ju möjligt att det här löser sig… Men jag oroar mig ändå. När jag skriver att det är möjligt att det löser sig så känns det som att jag ljuger.

Funderar på om du kan vara timvikarie? Då kan du tacka ja till de pass du orkar jobba. Förklarar du din situation kan det hjälpa till att öka förslåelsen för varför du också tackar nej till arbetspass ibland. Det brukar vara ett skriande behov inom barnomsorg och äldreomsorg.

Lycka till, ge inte upp!

[Red Dykepi]

Anonym skrev:

Funderar på om du kan vara timvikarie? Då kan du tacka ja till de pass du orkar jobba. Förklarar du din situation kan det hjälpa till att öka förslåelsen för varför du också tackar nej till arbetspass ibland. Det brukar vara ett skriande behov inom barnomsorg och äldreomsorg. Lycka till, ge inte upp!

Jag skulle jättegärna jobba som timanställd. Jag tror att det skulle passa mig väldigt bra, bara jag hittar rätt arbetsuppgifter. Just barnomsorg och äldreomsorg fungerar tyvärr inte, då min funktionsnedsättning gör att jag är väldigt stresskänslig och har stora svårigheter med praktiska arbetsuppgifter. Jag har jobbat inom äldreomsorgen tidigare och det var helt fruktansvärt. De äldre kände sig otrygga med mig p.g.a. att jag var så klumpig, och kollegorna blev helt galna. De senaste dagarna har jag fokuserat på att försöka hitta timanställningar som skulle kunna passa mig bättre, men de jobben jag hittar finns framför allt inom vård, handel och restaurang, vilka hör till mina “beprövade katastrofområden”…

Jag har provat massor av saker, men den stora utmaningen har varit att hitta ett jobb som inte är stressigt, inte innefattar en massa praktiska arbetsuppgifter och där jag kan styra min tid. Därför blev jag överlycklig när jag hittade mitt nuvarande jobb. Det fungerar helt fantastiskt bra på alla sätt och vis, men så är det ju den där “lilla” detaljen med att jag inte får tillräckligt många uppdrag… Sysselsättningsmässigt har jag inte ont av den “överblivna” arbetstiden, för den kan jag alltid lägga på marknadsföring och på att kontakta potentiella kunder, men ekonomiskt är det en katastrof.

Har du kollat på bemanningsjobb(eller konsult) inom något du tycker är roligt?

Det är lite som visstidsjobb men med mer garantier oftast. Och då jagar någon kunder åt dig, slipper du den stressen. Det är vad som gjort att jag fungerar på arbetsmarknaden 😀

[Red Dykepi]

Anonym skrev:

Har du kollat på bemanningsjobb(eller konsult) inom något du tycker är roligt? Det är lite som visstidsjobb men med mer garantier oftast. Och då jagar någon kunder åt dig, slipper du den stressen. Det är vad som gjort att jag fungerar på arbetsmarknaden 😀

Jag letar efter sådana jobb också. Allt är verkligen av intresse, under förutsättning att jag kan styra min tid, att jobbet inte innehåller för många praktiska arbetsuppgifter och att det inte är stressigt.

Jag har nu fått lite coachning när det gäller marknadsföring och den personen tycker att det jag hittills gjort är bra och att jag ska fortsätta på samma sätt. Men, hon sa också att det tar tid att bearbeta marknaden och att etablera sig, vilket förklarar varför det går så trögt för mig. Det tar helt enkelt mycket längre tid än vad jag hade räknat med. Hur som helst så känns det väldigt skönt att veta att det inte är min marknadsföring det är fel på. Nu gäller det bara att hitta ett annat jobb som jag kan komplettera med, så att jag klarar mig ekonomiskt de månader jag inte har tillräckligt många uppdrag.

[Red Dykepi]

Nu har jag gjort allt jag kan för att försöka hitta ett jobb på egen hand, och jag har gjort väldigt mycket (och kämpar fortfarande) för att få tillräckligt många frilansuppdrag. Men trots att jag har gjort en hel massa saker, så har det inte räckt, utan nu måste jag få hjälp. Förra veckan skrev jag in mig på Arbetsförmedlingen, men när jag tog kontakt med den handläggare jag blev tilldelad så tyckte han att jag skulle ha en handläggare som jobbar med fördjupat stöd. Han skulle kolla om det gick att boka en tid hos en sådan handläggare och återkomma. Än har han dock inte återkommit, så idag skickade jag ett mejl och påminde. Jag hoppas SÅ att jag får träffa en handläggare som förstår mig, och att jag kan få hjälp att hitta ett jobb, men det riktigt stora projektet verkar vara att över huvud taget få träffa någon för ett första möte…

[Red Dykepi]

Nu har jag ÄNTLIGEN fått tid för ett första möte på Arbetsförmedlingen! Den 16 oktober ska jag dit och träffa en handläggare. Jag hoppas att det blir ett bra möte, men är ändå supernervös. Jag är rädd att handläggaren, p.g.a. min mycket ojämna begåvningsprofil, antingen ska överskatta mig eller underskatta mig. Jag är helt enkelt rädd för att inte bli förstådd.

Den 18 oktober ska jag på intervju hos ett företag som, i viss mån, anställer folk inom ett av de områden som jag frilansar inom. Jag hoppas sååå att det ska kännas bra och att de ska vilja anställa mig!

Stort lycka till!

[Red Dykepi]

Anonym skrev:

Stort lycka till!

Tack!

Det här företaget kommer i så fall att anställa mig som konsult, och skicka iväg mig till andra företag/organisationer på uppdrag. Jag är lite rädd att de, under mötet, ska komma fram till att de nog inte kommer att få så många förfrågningar om uppdrag inom mitt område och mina ämnen, men jag är i alla fall glad att de vill träffa mig!

[Red Dykepi]

Jag blev tvungen att avboka mötet med Arbetsförmedlingen p.g.a. en riktigt jobbig vecka som gjort att jag är helt slut nu. Jag vill verkligen att första mötet med Arbetsförmedlingen ska bli bra, så därför känns det bättre att vänta. Jag hoppas att min handläggare hör av sig med en annan tid.

Just nu har jag faktiskt tillräckligt många frilansuppdrag för en månad framåt, så mitt i allt som är jobbigt så försöker jag glädjas åt det.