Hem > Forum > Arbete & Skola > Ångest och vantrivsel på och innan jobbet.

Ångest och vantrivsel på och innan jobbet.

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
5
  • Hej allesammans!

    Jag har väldigt mycket ångest inför och under mina arbetspass.

    Jag har alltid alltid en stark oro känsla när jag är på jobbet och innan jag ska dit. mycket är pga det sociala. känner mig väldigt osäker och oduglig på jobbet. Men jag tänker att det beror mest på min depression sedan många år tillbaka.

    Jag tycker att jag är bra på mitt arbete och jag tror att många andra tycker det med. men ändå känns det som att jag är urusel på mitt jobb.

    Jag är inte den sortens person som snackar mig upp i hierarkin. jag låter mina handlingar tala åt mig. jag gör det bästa jag kan och klagar inte på andra. Jag talar när någon tilltalar mig annars är jag tyst och gör mina uppgifter.

    i slutändan så vill jag bara gå hem och få mina pengar i slutet på varje månad.

    Jag lider av djup depression och har sömnsvårigheter och aptitsvårigheter.

    Jag har försökt med mediciner i många år men givit upp på det nu.

    Jag motionerar flera gånger i veckan

    Jag berättar allt det här för att jag behöver lite feedback. känner ni igen er själva och har ni tips på att hantera dessa problem?

     

    Avatar

    Är det mest på jobbet känslorna av ”oduglighet” väcks? Dvs är det något i jobbsituationen som triggar dessa känslor?

    Kram.

    🙁 känner igen mycket i det du skriver, har också ofta ångest på jobbet och trivs inte alls…

    Hej,

    Låter jättejobbigt att känna ångest och vantrivas på jobbet. Känner verkligen igen mig massor i det.

    Kan det här handla om kollegorna på arbetsplatsen, tror du? Är det något som hänt som gjort att du blivit tyst och fokuserar mest på arbetsuppgifterna eller är du en person som föredrar att själv omsorgsfullt välja vilka du vill ha nära och öppna dig inför socialt?

    När jag känt ångest inför en arbetsplats under en längre tid brukar det kunna handla om otrygghet i att inte riktigt blivit insläppt i gemenskapen. Kanske har heller inte jag velat delta i gruppen för känt att vi är för olika. Och så har det blivit som en självuppfyllande profetia att själv också distansera sig och välja att vara själv istället. Är det så för dig också?

    Vad jag lärde mig på min förra arbetsplats var att det egentligen inte spelade någon roll hur bra man presterade eller arbetade. Kanske var det till och med till ens stora nackdel om man ibland levererade väldigt bra, och lite där till. Det kan vara så att de på din arbetsplats inte vill bjuda på bekräftelse om hur bra du arbetar, just för att de då indirekt sätter strålkastarljuset på dig och dem riskerar istället missa befordringarna och andra fördelar som kommer med det? Kanske vill de få dig att tvivla på dig själv? Hemskt nog <3

    Värme

    Hej allesammans! Jag har väldigt mycket ångest inför och under mina arbetspass. Jag har alltid alltid en stark oro känsla när jag är på jobbet och innan jag ska dit. mycket är pga det sociala. känner mig väldigt osäker och oduglig på jobbet. Men jag tänker att det beror mest på min depression sedan många år tillbaka. Jag tycker att jag är bra på mitt arbete och jag tror att många andra tycker det med. men ändå känns det som att jag är urusel på mitt jobb. Jag är inte den sortens person som snackar mig upp i hierarkin. jag låter mina handlingar tala åt mig. jag gör det bästa jag kan och klagar inte på andra. Jag talar när någon tilltalar mig annars är jag tyst och gör mina uppgifter. i slutändan så vill jag bara gå hem och få mina pengar i slutet på varje månad. Jag lider av djup depression och har sömnsvårigheter och aptitsvårigheter. Jag har försökt med mediciner i många år men givit upp på det nu. Jag motionerar flera gånger i veckan Jag berättar allt det här för att jag behöver lite feedback. känner ni igen er själva och har ni tips på att hantera dessa problem?

     

    Först av allt vill jag säga att du är grymt stark som går till jobbet trotts din depression, sömnsvårigheter och aptitsvårigheter.

    Jag känner igen mig i det du skriver. Jag har praktiserat samtidigt som jag varit deprimerad och det var väldigt tungt. Jag tror jag även hade sömnsvårigheter och aptitsvårigheter också. Men jag kämpade på för att jag mådde lite bättre av att ändå vara där, och för att jag ville skaffa mig arbetslivserfarenhet. Jag var arbetslös när jag praktiserade.

    Men jag minns att jag undrade samma sak som du. Hur uppfattas mina prestationer.

    Det är inte alls konstigt att du känner dig orolig över dina prestationer när du mår dåligt, och har svårt för att äta och sova. Hur man mår påverkar hur man presterar.

    Har du någon på arbetsplatsen som du har förtroende för, som du kan prata med om hur du känner? Du är jätteduktig som närvarar trotts att du mår dåligt och har svårt o äta och sova.

    Om man oroar sig för sina prestationer tror jag det är bra att sätta ord på känslorna.

     

     

     

     

     

     

     

     

    Avatar

    Hej!

    Du ska aldrig tolerera mobbning och kräkningar. Sätt gränser. Njut av att du har ett arbete att gå till

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
5

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.