Hem > Forum > Arbete & Skola > Ångest

Ångest

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Något svårhanterlig ångest, det maler i huvudet.. känner mig rädd/orolig så det liksom ”ilar” från magen och uppåt. Det är nästan lite förlamande, känns som att jag ska börja ”lipa” ofta.

    Vissa nätter kan jag inte somna. Får inget lugn om jag inte kan tänka ut nån form av tillfredsställande lösning på problem jag inte har, men kan få. Ex om bilen pajjar eller om jag blir uppsagd etc.. otaliga scenarion gällande det mesta står och skaver i alla vrår i huvudet.

    Någon som känner igen sig och har bra tips på hur man kan få stann på det här?

    Känner igen mig, jag ältar också mycket och oroar mig för allt hemskt som kommer att hända i framtiden, det är nu det går åt helvete, jag är totalt misslyckad, finns ingen hejd på malandet. Försöker bryta när jag fastnar. Inte så lätt nattetid. Men dagtid kan jag bättre göra det. Säga högt till mig själv, ” nu räcker det, gå och gör något annat”. Jag promenerar, försöker distrahera mig med telefonsamtal eller plocka/städa, lyssna på radio.

    Men på natten är det värre…kanske går jag upp tittar en stund ut i fönstret, kokar varm choklad eller sätter på musik  eller en ljudbok.

    Känner igen.

    Fick diagnosen GAD för flera år sedan efter mångårig ångest. Läkaren sa rakt ut att jag aldrig skulle bli ångestfri och det inte fanns något att göra åt mig. Var nära att ta mitt liv den dagen men kämpade vidare. Det var en väldigt felaktig diagnos då jag faktisk lyckades leva helt ångestfri i flera år. Men nu är den tillbaka 🙁

    Har också det där malandet i huvudet och liksom att tårarna ligger och lurar hela tiden. Hittar inte ens orken att kämpa mig fri igen.

    Något svårhanterlig ångest, det maler i huvudet.. känner mig rädd/orolig så det liksom ”ilar” från magen och uppåt. Det är nästan lite förlamande, känns som att jag ska börja ”lipa” ofta. Vissa nätter kan jag inte somna. Får inget lugn om jag inte kan tänka ut nån form av tillfredsställande lösning på problem jag inte har, men kan få. Ex om bilen pajjar eller om jag blir uppsagd etc.. otaliga scenarion gällande det mesta står och skaver i alla vrår i huvudet. Någon som känner igen sig och har bra tips på hur man kan få stann på det här?

    Låter lite som GAD. Jag har fått den diagnosen och tycker att det hjälper att gå till psykolog och få prata ut om ångesten, det lättar för stunden iaf. Men tycker det är skitsvårt att bli ångestfri. Provar just nu medicin. Har du testat att prata med psykolog?

    Trådstartaren

    Även om jag inte önskar någon att må dåligt på något vis känns det ändå som en lättnad att man inte är ensam om det, det blir mindre ensamt och att andra kan relatera till vad det är man går och kämpar med. Jag har gått sjukskriven i 5 år, ska återgå i tjänst om ett par månader vilket jag är jätteglad över. Det hände mycket under ett par års tid som jag tror är vad som förvärrade en redan mildare ångest jag haft sedan tonåren. Närståendes plötsliga dödsfall, skilsmässa, flytt och en del andra påfrestningar i samma veva. Nu har jag lägenhet, min vanliga inkomst snart och borde inte känna som jag gör, har familj som stälker upp och hjälper om det är något fast känner mig desperat i själva ”livet” om ni förstår.

    Tycker det låter fel att en läkare säger att man aldrig blir av med ångest för det kan ju försämra ens vilja att fortsätta på många vis. Beklagar att du råkat ut för det. Att du blev fri från ångesten ett tag glädjer mig och den dagen kan komma igen.

    Jag har testat många olika medeciner genom åren fast det har tagit musten ur mig att uppleva denna ihållande kraftiga ångesten, håller på att ställas in på nya medeciner för tillfället.

    Att bryta ångesten är riktigt svårt, har provat med poddar och att sysselsätta mig, svårt då min adhd/add ger mig igångsättningssvårigheter. Telefonsamtal kan hjälpa men det går till en viss punkt då man känner att det blir för mycket för de man ringer till, eller den man ringer till, när ångesten är outhärdlig.

    Psykolog har jag funderat på att testa, fast är rädd att det bara blir att jag sitter där och känner mig dum på ngt vis. Fast allt är värt att testa så min kontakt på vpm ska försöka få till en tid för terapisamtal framöver.

    Denna gnagande känsla av otrygghet är nog den värsta ifall man ska bena i det, tror ni det handlar om att man tvivlar på att man kan reda upp eventuella svårigheter/problem på egen hand?

     

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.