God Morgon.
Ja, det där med att ligga så där och “vrida och vända”, och det under flera timmar, så kasst det är. Och sen vaknar du med den där kraftiga ångesten. Usch! Tack dock för att du berättar, om du missförstår mig rätt. Här har heller inte varit någon höjdare, om man säger. Natten har varit allt för kort, och hackig. Och det här vibrationsljudet är och har varit allt för påtagligt, så även tjutet i öronen. Och det är och har varit allt för mycket av den här känslan av hopplöshet/uppgivenhet. Och precis som du säger, det är svårt att få någon ro här. Ro som man egentligen är i ett så väldigt stort behov av. Jag förstår så väl.
