Vad har ni för drömmar?

Jag skulle vilja jobba som manusförfattare. Det hade varit drömmen.

Vad har ni för drömmar?

Gaaah!

Jag hade skrivit ihop värsta bästa svaret på vilka drömmar jag har, men så tryckte jag på fel knapp när jag skulle posta och “plopp” så var all text borta!

Men, man kan väl säga att jag vill:

• resa
• ha ett givande och utvecklande jobb
• att mina barn växer upp till trygga, kärleksfulla och öppna individer
• orka ha ett större socialt umgänge

Och det bästa av allt är att dessa är drömmar jag hoppas och tror kan bli verklighet!

Drömmer om att skapa mig en egen liten familj: Man, barn och en golden retriever. Gärna bo nära havet och vid grönområden. Jag vet fortfarande inte vad drömjobbet skulle vara, men jag vill gärna ha det flexibelt och där jag får uppleva mycket. Ett meningsfullt arbete känns nästan avgörande. Funderar faktiskt på att bli fotograf. Kanske kan jag resa och ta spännande bilder som berättar något om våran samtid? Frilansfotograf.

Kortsiktigt drömmer jag om att sälja min lägenhet. Vill kliva ur karantänlivet och börja hälsa på mina syskonbarn igen. Träffa familjen. Strosa runt planlöst i stan. Ha min arbetsplats som primära tankenöten.

Jag drömmar om att få leva – inte bara överleva. Vilken ynnest!

[Red Kylade]

Jag har inga ambitioner eller drömmar för egen del, har märkt att det mest är förknippat med besvikelse ändå.

Men drömmen skulle väl vara att få uppleva den socialistiska revolutionen. Att störta det förtryckande, det dekadenta nyliberala samhället. Att få vara med och bygga ett hälsosamt samhället för alla.

Men som alla hela tiden påminner mig om så är det väl för mycket att hoppas på.

Men det är drömmen.

Så vackert! Hoppas och drömmer också om det, Red Kylade <3

Jag drömmer om att få en egen lägenhet som jag kan möblera själv. Jag drömmer om att påverka andra människor på ett positivt sätt. Då hade det känts som att mitt liv fick mening. Jag skulle gärna vilja göra någonting bra för någon annan, något som hade betydelse och fick mig att bli del av något större.

Ibland så drömmer jag om att hamna i en fantasivärld där jag bara känner bra känslor och aldrig känner mig ensam. Jag skulle vilja bygga upp min egen perfekta inre värld där jag inte kan skada någon och ingen kan skada mig. Där det alltid är soligt och man aldrig fryser eller är för varm. Jag vill aldrig känna oro eller något annat utom kärlek. Jag vill inte känna mig ensam eller rädd eller paranoid. Det är min dröm.

Det gör mig ibland ledsen att den drömmen tar ifrån mig min lycka i det fysiska livet. För jag glömmer att skapa saker som ger mig något här och då får jag aldrig min lägenhet.

[Pink Hufehe]

Man brukar tro att livet ”löser” sig bara man får det där vackra huset mannen barnen och hunden -som ett exempel, men jag har sett många som Skrivit här som har allt det men dem är jätteolyckliga, vill ta livet av sig . Gräset är alltid grönare på andra sidan !

men visst är det kul att drömma!

jag drömmer om barn …

Hm. Håller med. Jag tänker också att drömmar väl sällan är just universella om man kollar lite djupare på enskilda individer? Alltså att det finns väl knappast en garanti för att precis alla skulle bli lyckliga av precis samma sorters drömmar? Där den ena vill bli musiker vill väl kanske den andra ha ett hunddagis osv? Någon vill ha ett hus medan den andra vill bo i lägenhet? Jag tror inte heller att barn är lyckopillret för precis alla människor.

Sedan tänker jag på att livet händer en. Oavsett om barnen gör en lycklig kan det vara mycket och helt andra omständigheter utanför det som förtar den lyckan och som gör att man vill dö. Det kan ha noll att göra med sina barn. Jag tycker faktiskt synd om föräldrar som också hetsas till att vara så tacksamma för barnen och därmed inte ges riktigt legitima anledningar till att få må dåligt. Alltså att det oftast heter då “tänk på barnen” osv. Att dessa personer får heller inte riktigt klaga eller må dåligt utan borde visa (ständig?) tacksamhet? Det är också knäppt!

[Pink Hufehe]

Ja precis alla har olika drömmar, jag tror ju dock att MÅNGA har barnlängtan eftersom det  ju är inbyggt i oss att föröka oss. Men vissa är kanske jättelyckliga utan barn dem påtar kanske i sin trädgård  och har hundar och katter och har det bra,

 

men att ha barn är ju ingen dans på rosor att ha en baby. Byta blöjor stup i kvarten mata ,trösta ,inte få nån sömn … det låter inte jätte lockande… men att få ha en liten Guldklimp…. Jag längtar ihjäl mig.

<3 Är det inte lite så när det gäller drömmar som slår in också att man vet inte om det är det som gör en lycklig? Vissa kan ju i förväg påstå å ens vägnar att det där kommer inte göra någon skillnad eller att man kan inte förvänta sig att livet vänder när man följer sin dröm, men hur kan någon utomstående vara så säker på det?

Googlade lite faktiskt: varför har vissa människor så svårt att vara positiva till andras drömmar?

Fick svar av ChatGPT:

Det finns flera möjliga anledningar till varför vissa människor har svårt att vara positiva till andras drömmar:

• Avundsjuka och jämförelse: Vissa människor kan känna avundsjuka när de ser andra följa sina drömmar och nå framgång. De kan känna sig osäkra på sig själva och jämföra sitt eget liv med andras framsteg, vilket kan leda till negativa känslor. 
• Rädsla för förändring: Att följa sina drömmar kan innebära förändring och osäkerhet, vilket inte alla är bekväma med. Vissa människor föredrar att hålla fast vid det bekanta och kan därför vara motvilliga att stödja andras förändringsprocesser. 
• Projektion av egna misslyckanden: Personer som har misslyckats med att följa sina egna drömmar kan projicera sina egna besvikelser och negativa upplevelser på andra. De kan vara skeptiska till att andras drömmar kommer att bli verklighet. 
• Brist på förståelse: Vissa människor kanske inte förstår eller delar samma passion för andras drömmar. De kan ha svårt att sätta sig in i andras visioner och känna empati för deras strävan. 
• Självcentrering: Vissa individer är självcentrerade och har svårt att glädjas åt andras framgångar. De kan vara mer fokuserade på sina egna behov och önskemål än att stödja andras drömmar. 
• Rädsla för att bli lämnad efter: Om någon närstående följer sina drömmar kan det skapa rädsla för att de kommer att förändras och kanske lämna den personen bakom sig. Detta kan skapa en motvilja att stödja drömmarna.

Det är viktigt att komma ihåg att varje individ har sina egna erfarenheter och känslor, och att dessa faktorer kan påverka hur de reagerar på andras drömmar. Det är inte alltid lätt att vara positivt inställd till något som inte passar ens egna önskningar och behov. Det är också viktigt att inte låta andras negativa reaktioner hindra en själv från att följa sina egna drömmar och sträva efter sina mål. Att omge sig med stödjande och positiva människor kan hjälpa till att skapa en mer stöttande och inspirerande miljö för att följa sina drömmar.

[Pink Hufehe]

Det får mig att tänka på en händelse i typ sjunde klass , jag sa att jag ville jobba som ett visst yrke till min bästa kompis, och hon högg till direkt oväntat och sa nej nej det ska du inte bli det är inget bra yrke. Och det har faktiskt påverkat mig, i efterhand har jag tänkt jäkla idiot ! Varför sa hon så!

jag la liksom ner dem tankarna och drömmarna på det yrket, visst det hade inte behövt stoppa mig, men det påverkade  mig faktiskt. Avundsjuka definitivt tror jag det handlar om

intressant artikel !

<3 Åh, fattar precis! Det där som kompisen gjorde emot dig är så jäkla förödande. Toxiskt beteende. Har både föräldrar och syskon som aktivt gör såhär emot mig också. Det spelar ingen roll vad jag berättar om. Liksom litet som smått. Jag blir tillslut förbannad och försöker alltid säga till mig själv att vara tyst hädanefter att dela med mig, liksom göra det jag vill i det tysta i stället men så glömmer jag bort det och nämner glatt någon liten tanke, och som direkt skjuts ner och så börjar cirkeln om.. Det är inge bra!