Hem > Forum > Vad ger ditt liv mening? > Forskare: Psykologisk rikedom är den tredje vägen till lycka

Forskare: Psykologisk rikedom är den tredje vägen till lycka

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Kortvarig njutning i form av mat och nöjen samt meningsfulla handlingar gör oss lyckliga. Men om man saknar pengar och någon slags stabilitet, kan man då leva ett gott liv? Nu presenterar forskarna den tredje vägen till lycka – psykologisk rikedom. 

    Om man saknar pengar och någon slags stabilitet, kan man då leva ett gott liv? Den frågan ställde sig Shigehiro Oishi, professor i socialpsykologi på universitet i Virginia, efter att under flera år ha arbetat med ”lyckoforskning”. 

    Det är sedan länge fastställt att det finns två vägar att gå för att få ett så ”bra” liv som möjligt. Den första handlar om att hänge sig åt hedonistisk njutning, det vill säga kortare lyckokickar som vi får av till exempel god mat, roliga filmer, en ny cykel och bra sex. Den andra vägen, som brukar kallas eudaimonia, handlar om det som skapar mening på lite längre sikt som att leva utifrån sina värderingar, ha ett bra jobb och visa medkänsla för andra. Man kan ägna sig åt båda eller bara en av dem, men Shigehiro Oishi menar att båda typerna av lycka kräver en viss personlig och social stabilitet för att kicka in.  

    Så hur är det för människor som inte har det? Hur uppnår man lycka och ett gott liv om vägen genom livet är knagglig?

    Den frågan föranledde Shigehiro Oishi att borra djupare. Han tyckte sig se en annan viktig aspekt av ett gott liv. Det han valt att kalla psykologisk rikedom. 

    De senaste sex åren har han studerat denna möjliga tredje väg till ett gott liv och kommit fram till att den kantas av nyhetssökande, nyfikenhet, komplexitet och perspektivskiftande upplevelser. Det kan handla om att testa en ny sport, möta oliktänkande och lyssna till deras åsikter men också att skilja sig, tvingas sluta på sitt jobb, flytta till en ny stad och vara med om en svår olycka. Fullödiga upplevelser, både bra och dåliga, som kan vara avsiktliga eller slumpmässiga, glädjefyllda eller traumatiska. 

    Pandemin är ett utmärkt exempel. Det har varit en ny, perspektivskiftande och psykologiskt rik upplevelse för många av oss. Den har skakat oss i våra grundvalar, fått oss att ändra levnadssätt, berövat oss på nära och kära och kastat oss ut i rädsla, oro och förtvivlan. Men den har också fått oss att stanna upp, hitta ett nytt lugn, gå ut i naturen, skaffa husdjur och flytta ut på landet. Många av oss har omvärderat vad vi tycker är viktigt och värdefullt. På lite längre sikt kan pandemin för många ha bidragit till ett rikare liv.

    I sina studier av den tredje vägen till ett gott liv har Shigehiro Oishi och hans kollegor bland annat låtit 500 studenter ange i hur hög grad ett antal egenskaper beskrev deras liv. En del av egenskaperna var kopplade till den första vägen, lycka, som till exempel ”trevligt” och ”gott”. Andra till den andra vägen, mening, som ”uppfyllande” och ytterligare andra som relaterade såväl positivt som negativt till den tredje vägen, psykologisk rikedom. Det kunde vara ”intressant” och ”dramatiskt” men också ”händelselöst” och ”monotont”. Resultatet pekade på att lycka, mening och psykologisk rikedom är tre distinkt särskilda faktorer, och forskarnas slutsats är att psykologisk rikedom inte kan reduceras till en aspekt av någon av dem utan har sin egen plats. 

    I ytterligare en studie kunde de se att livsavgörande händelser som skilsmässa, karriärbyte och personliga tragedier gav psykologisk rikedom i hög grad, men varken mening eller lycka.  

    De som framför allt levde så kallade ”lyckliga” eller ”meningsfulla” liv eftersträvade status quo, ville hålla sig inom sociala ramar och var politiskt konservativa. Detta i kontrast till de som lever mer psykologiskt rika liv som gärna såg sociala förändringar och var politiskt mer liberala. Men – ingen av dessa studier visade egentligen att ett psykologiskt rikt liv är ett gott liv. 

    Därför bad Shigehiro Oishi deltagare i nio länder att beskriva sina ideala liv genom att välja ur en lista av egenskaper som associerade med ett lyckligt, meningsfullt eller psykologiskt rikt liv. Överlag valde alla egenskaper från alla tre grupperna, men på frågan om de bara fick välja en sorts liv valde de flesta ett så kallat lyckligt liv. På andra plats kom ett meningsfullt liv och sist kom ett psykologiskt rikt liv. 

    Det var förvisso en minoritet, från 7 procent i Singapore till 17 procent i Tyskland, som valde ett psykologiskt rikt liv framför ett lyckligt eller ett meningsfullt liv. Men för dem var detta definitionen av ett gott liv. 

    Och som den nyhetstörstande nyfikna journalist som jag är tillhör jag definitivt den sista gruppen. Det gör även psykologen Jenny Rickardsson. 

    – Tveklöst, säger hon. Jag kan inte tänka mig att göra samma saker om och om igen, utan vill utvecklas och experimentera. 

    Fast hon tror inte att hennes liv skulle bli en så rolig film. Jenny Rickardsson refererar till den skala som Shigehiro Oishi utvecklat för att mäta psykologisk rikedom (se faktaruta). Ett av påståenden är just att ens liv skulle bli en rolig roman eller en film. En annan är om man på sin dödsbädd skulle omnämna sitt liv som intressant eller fyllt av upplevelser och lärdomar. 

    – Det sätter ändå fingret på att man har ett liv som inte är fullkomligt förutsägbart, utan att det finns en historia att berätta. Jag har vågat saker som att prioritera tid framför pengar när barnen var små. 

    Jenny Rickardsson har forskat och doktorerat på patienter med långvarig och svårbehandlad smärta. Sedan något år tillbaka är hon psykologchef på 29K, en icke vinstdrivande stiftelse som tagit fram en självhjälpsapp för att motverka mental ohälsa. 

    – Jag har alltid ställt mig frågande till det dikotoma mellan lycka och mening. Inom ACT-rörelsen, som jag länge verkat inom, förespråkas att man ska omfamna livets alla sidor som en väg till livstillfredställelse. Det finns också aspekter inom post-traumatisk utveckling där vi under flera decennier sett hur det fått en del människor att förändras till det bättre och framför allt känna mer tacksamhet och att de är bättre rustade att klara av nya motgångar i livet.

    Jenny Rickardsson menar att den tredje vägen till ett gott liv alltid legat där framför oss. Även om den inte varit så tydligt uttalad eller haft en egen term. 

    – Lycka är alltid en flyktig upplevelse. Den mer varaktiga känslan av att jag är nöjd med mitt liv verkar vara tajt förknippad med livets mening – och att vara beredd att omfamna skuggsidorna och livets baksida. Är man inte beredd att bli sårad kommer man aldrig våga älska. 

    Fakta: Är psykologisk rikedom vägen till ett gott liv för dig?
    Shigehiro Oishis team utvecklade en skala för att mäta personers nivå av psykologiska rikedom, eller sin dragning till nya, perspektivskiftande upplevelser. Deltagarna fick uppge på en skala från ett (håller absolut inte med) till 7 (håller helt med). Och ju högre de kom på skalan desto viktigare är psykologisk rikedom som en väg till ett gott liv för dem. Testa påståendena på dig:

    * Jag har haft många nya upplevelser

    * Mitt liv består av starka, intensiva stunder

    * Mitt liv har varit dramatiskt

    * Jag har upplevt en mängd olika känslor med hjälp av förstahandsupplevelser av resor och konserter. 

    * Jag har många personliga historier att berätta 

    * På min dödsbädd är det troligt att jag säger: ”Jag har haft ett intressant liv”

    * På min dödsbädd är det troligt att jag säger: ”Jag har upplevt och lärt mig så mycket”

    * Mitt liv skulle bli en bra roman eller film 

    (Källa: S. Oishi et al. Journal research in personality 2019)

    Ref; A psychologically rich life: Beyond happiness and meaning” publicerad i Psychological Review 2021

    Källa: https://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/forskare-psykologisk-rikedom-%C3%A4r-den-tredje-v%C3%A4gen-till-lycka/ar-AA13PzSx?ocid=msedgntp&cvid=3aac6aa8464a481da810d22efbc60bd5

    Tänkvärt, tack för att du delade detta. Jag kan inte låta bli att skratta lite för mig själv när jag läser * Mitt liv består av starka, intensiva stunder. Ja men det gör det ju och ibland i form av råångest, panik, förvirring, förtvivlan osv…Men kanske det är dags att omvärdera vad de känslorna egentligen betyder. Jag går ju inte likgiltig genom livet i alla fall… Tänk om det är så…man måste vara beredd att omfamna skuggsidorna och livets baksida, för att bli nöjd i slutänden.  Lite som en terapeut sa till mig när ångesten kommer så ersätt inte den med tröstetankar, som en quick-fix. Förstod aldrig vad han menade, tyckte han var knasig som föreslog det. Men handlar väl om acceptans av livets villkor någonstans.

    Tål att tänkas på..

    Trådstartaren

    Haha, förstår precis! Kände exakt likadant kring mitt liv har varit dramatiskt =)) Även det där med att ens liv hade kunnat bli en film, men då en dålig film faktiskt snarare i mitt fall.

    Jag är hyfsat nöjd med mitt liv och den eventuella psykologiska rikedomen det bidragit till, men den stora kärleken och att leva i daglig kärlek (som i en film?), saknas mig fortfarande för att livet ska kännas komplett vid dödsbädden.

    Quick-fix funkar verkligen sällan!

    Kul att du också kan se det (galg)humoristiska, vem vet kanske är det den fjärde vägen.

    Trådstartaren

    Haha!!! Hoppas =))

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Vi har gjort en säkerhetsuppdatering på Mind forum som innebär att logga in-förfarandet har ändrats. Du kommer i samband med att du loggar in få ditt lösenord skickat via e-mail.

Vissa användare kan för närvarande uppleva att inloggningen tar lång tid. Vi jobbar på problemet och hoppas att kunna åtgärda detta inom kort.