Jag har misstankar om att jag är gravid.- i en hopplös situation. Så det hela slutar med största sannolikhet med en abort.
när jag kom på att jag är nog gravid, då kände jag en sån harmoni och lycka!
att inte få barn är nog en väldig stress för kroppen?? Har gjort flera aborter-alla av olika anledningar, den första var jag helt enkelt för ung och jag kände ingen glädje med att vara gravid… men nu….det är
ju det som saknas i mitt liv! Att vara gravid och känna sig som en kvinna! Det är därför jag dricker och tar tabletter … det saknas helt enkelt nåt.
Min far som lyckats åter igen att ha mig i ett järngrepp- hindrar mig från att skaffa barn. Han vet inte att jag är med min pojkvän- han vet vad min pojkvän gjort tidigare och skulle mnALDRIG tillåta att jag ens är i samma rum som honom. Han har en stor poäng i det, det vet jag också men det är mitt liv! Varför ska jag ha det såhär? Det frågar jag Gud ofta.jag kan inte dölja en graviditet än mindre ett barn! Så jag måste göra en abort.på grund av min pappa. Min pojkvän vill också ha barn men det går helt enkelt inte så länge min pappa lever. Det är så synd med att kasta bort en frisk fertil kropp.
jag hamnar alltid i hopplösa situationer
