Hem > Forum > Under 18 > självmordstankar

självmordstankar

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Trådstartaren

    Jag vill inte mer. Skojar faktiskt inte för jag orkar inte mer. Jag vet, jag vet att jag låter egoistisk. Jag är egoistisk men vad ska jag göra för jag orkar inte mera. För varje andetag jag tar känns luften jag andas tyngre. Paniken växer och jag orkar inte bära på detta mer. Måste få ut det men hur? För varje dag som går känns det bara som att jag måste förklara mer och mer invecklat och därför jag struntar i att berätta. Nu sitter jag här, skriver detta med tårar i ögonen för vet inte vad jag ska göra. Hur ska jag någonsin förklara mig så att det förstår. Önskar att det förstod mig, men hur ska det kunna förstå mig om jag bara kniper käft. Det har gått långt. För långt tycker jag. Vilken väg jag än tar så blir vägen jag tar fel och komplicerad.

    Att i tre års tid gå igenom utanförskap i skolan är inget roligt, vilket ni säkert alla förstår. Att inte passa in, tro att det är något fel på än själv. Börja fundera på vad som är felet? Kan det vara min klädstil? Mina glasögon? Min hudfärg? Mitt långa, lockiga och rufsiga hår som jag alltid stört mig på? eller kan det bara vara hur jag pratar och hur jag är? Är jag för på och hyper? Jag är bara så exalterad och glad att just du pratar med mig att det kan bli för mycket! men det är för att ingen annan gör det. Frågor som jag aldrig någonsin kommer få svar på. Rädslan över att göra bort sig växte. Sitta på skoltoan och gråta hjälper inte, men fanns inget annat att göra.

    Men vad har jag och sura på nu. Den tiden är över. Nytt kapitel i mitt liv. ’’GYMNASIET’’ Detta kapitel är roligare, för att allt det ovanstående är borta. Den tiden är borta. Äkta vänner i mitt liv börjar komma fram, som bryr sig om mig och acceptera mig för den jag är. Dom bryr sig inte om jag är hyper. Men rädslan finns där om det skulle lämna mig för min överdrivenhet, det är ju inte första gången det hänt.

    Att dagligen leva i självmordstankar är hemskt. Att vilja dö men endå inte. Vill dö för att slippa allt det jobbiga och tunga. Lämna allt och bara sova i lugn och ro för alltid. Men jag ger allt det jobbiga och tunga till mina närstående istället och det kan sluta riktigt illa och det är inte vad jag vill. Vill inte att det ska bli sårade men hur jag en gör så kommer det hända att någon blir ledsen och sårad. Det skär i mitt hjärta att se någon i min närhet ledsen för mig. Det är värre än allt annat. Det är enda anledningen till att jag kan sitta här och skriva denna text idag. Annars hade jag legat under jorden nu.

    Många säger att man måste leva i nuet, glömma det dåliga som hänt och inte fundera så mycket på vad som kommer i framtiden. Men jag kan inte det. Dåtiden har påverkat mig så mycket att jag inte kan leva i nuet och ha roligt i nuet vilket i sin tur leder till att jag inte kan tänka mig en bra framtid. Alla vill ju ha en bra framtid. Alla har ju sina framtidsversioner och alla vill ju försöka uppnå dom. Men när man fastnat i en spiral av allt onda så kommer man inte framåt, det säger sig själv. Det är i heller inte konstigt att man inte kommer framåt om man inte har någon framtid. Om framtiden ser helt svart och mörk.

    Vet inte vad jag ska göra för att det någonsin ska bli bättre. Kommer det ens någonsin bli bra. Jag är bara 16 år, 17 om 4 månader. Jag har hela livet på mig om jag inte väljer att avsluta det snabbare än vad jag tänkt.

    Självmordstankar är inte så ovanliga i perioder av många människors liv. Men det betyder inte att livet inte kan bli bättre. Du behöver prata om din situation och få hjälp att reda ut det som tynger dig för livet förändrar sig snabbt även om det ser mörkt ut just nu.

    Har du talat med din skolkurator eller skolsköterska om dina självmordstankar? Kan det vara ett alternativ för dig?

    Annars finns ungdomsmottagningen på din ort att kontakta. Se den här länken  

    På ungdomsmottagningen har du möjlighet att träffa både kurator och psykolog.

    Du kan också välja att gå till din vårdcentral eller en psykiatrisk akutmottagning för att få hjälp.

    Behöver du prata med någon så kan det vara bra att ringa till

    Bris – det finns en länk till dem här

    eller

    MINDs självmordslinje på telefon 90101 (telefonen är öppen mellan 06.00 – 24.00 ),

    på natten kan man ringa följande nr som är öppna mellan 21.00 – 06.00

    Jourhavande medmänniska på telefon 08 – 702 26 80

    Jourhavande präst  på telefon 112 (larmcentralen kopplar dig vidare till en präst). Natttelefonerna är

    Trådstartaren

    Självmordstankar är inte så ovanliga i perioder av många människors liv. Men det betyder inte att livet inte kan bli bättre. Du behöver prata om din situation och få hjälp att reda ut det som tynger dig för livet förändrar sig snabbt även om det ser mörkt ut just nu. Har du talat med din skolkurator eller skolsköterska om dina självmordstankar? Kan det vara ett alternativ för dig? Annars finns ungdomsmottagningen på din ort att kontakta. Se den här länken På ungdomsmottagningen har du möjlighet att träffa både kurator och psykolog. Du kan också välja att gå till din vårdcentral eller en psykiatrisk akutmottagning för att få hjälp. Behöver du prata med någon så kan det vara bra att ringa till Bris – det finns en länk till dem här eller MINDs självmordslinje på telefon 90101 (telefonen är öppen mellan 06.00 – 24.00 ), på natten kan man ringa följande nr som är öppna mellan 21.00 – 06.00 Jourhavande medmänniska på telefon 08 – 702 26 80 Jourhavande präst på telefon 112 (larmcentralen kopplar dig vidare till en präst). Natttelefonerna är

     

    Nej jag har inte pratat med någon om detta. Ingen vet. kan typ inte prata med någon, då jag har jättejättesvårt att öppna upp mig om mitt mående. Har lättare att skriva om det än att prata. Har många gånger funderat på att skriva ett meddelande till mina föräldrar. Men precis innan jag ska trycka på ”skicka” så får jag panik och trycker på ”radera” istället. Om jag skulle prata med någon kurator så vet jag redan att jag kommer sitta tyst som en mus och inte kunna säga ett ljud då jag har svårt för det. Har försökt i 3 års tid, snart 4 år att få fram det. Men har inte lyckats

    Fundera över om du ska försöka ta kontakt med BRIS eller någon av de andra via länkarna i det tidigare inlägget. Att testa är en bra början, ett litet steg i taget.

    /MiND Moderator

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.