Hej.
Lite kort om mig. Jag är nu vuxen, men känner mig frusen i tiden. Som tonåring (15-19) sålde jag min kropp till äldre män som en undanflykt allt det jobbiga som hände hemma och i skolan.
Jag vet att det (dvs. prostitution) är vanligare än man tror. Men jag vet att det gör ont och att man ofta känner sig helt ensam.
Jag tycker att vi måste börja prata om det för att kunna läka och hjälpa andra.
Jag hoppas att någon där ute känner sig lite mindre ensam av att läsa detta.
Jag finns här för diskussion och stöd.
Jag älskar dig, du är värd mer än guld min vän.
Mvh, En överlevare