När kan man söka hjälp?

[Azure Pamoke]

Jag mår hyfsat dåligt. Jag har liksom inga problem att låta vardagen rulla på, fixa med mat och tvätt, ägna mig åt intressen.. Allt sånt fungerar fint. Men däremot så känns det hela hiskeligt meningslöst. Det känns som att livet snart kommer att vara slut och det kommer inte att ha hänt särdeles mycket eller värdefulla saker under det.

I dagsläget går jag på SNRI. Innan årsskiftet gick jag på terapi också pga depressionsdiagnos. Allt kändes fint tills jag blev dumpad och min arbetsträningstid tog slut. Då var det som att jag täcktes av ett enormt grått moln typ. Jag KAN fly det enorma molnet tillfälligt genom att ta mig för något som tar min uppmärksamhet. Men att somna är svårt. Att lufsa runt hemma alldeles ensam utan ett arbete eller någon större mängd sociala kontakter är förödande. Sen upplever jag att jag har svårt att ta mig för att faktiskt göra saker. Jag kan liksom lufsa runt hemma i två-tre timmar tänkande att jag borde ta en promenad men ändå inte ta mig ut och faktiskt göra det.

Jag skulle vilja ha någon form av regelbunden kontakt med vården men jag tror inte att jag är så illa däran att jag förtjänar den. Hur gör man för att veta det?

Jag känner igen din frågeställning och jag vet att detta är lättare att säga till andra än till sig själv; självklart förtjänar du hjälp! Mår man inte bra har man all rätt att be om hjälp med det. Du skriver att du tidigare haft en kontakt och att du fortfarande går på SNRI, kan du ta kontakt med den läkare som skriver ut recepten och/eller den samtalskontakt du hade förut?

När en av mina psykologer slutade sa hon att det är vanligt att man efter avslutad behandling kan få träffa sin behandlare vid behov, några gånger. Skulle denne göra bedömningen att du behöver mer hjälp så är du ju då redan “inom väggarna”.

Har du ingen möjlighet att ta kontakt med din tidigare behandlare så vänd dig till vårdcentralen.

Det är starkt att be om hjälp och du är värd att må bättre!

[Azure Pamoke]

Anonym skrev:

Det är starkt att be om hjälp och du är värd att må bättre!

Tack! ❤️ Som du säger är det lättare att säga åt någon annan än sig själv. Hade en nära vän eller anhörig frågat och förklarat att hen såklart förtjänar hjälp. Jag ska ta kontakt med den som hjälpte mig förut. Det kan hända att jag behöver få en remiss igen men d  är det ju bara att träffa en läkare.