Shoppingmissbruk/skam/vill försvinna

Hej och välkommen!

Vad fint att du vill dela med dig av dina tankar och känslor. Vad jobbigt för dig att både veta om shoppingmissbruket och samtidigt känna dig oförmögen att förändra det. Tråkigt att vården inte kan erbjuda den hjälp du önskar och behöver.

Vi är många som är trötta på oss själva. Det är svårt att förändra djupt inlära beteenden som vi tränat på under en väldigt lång tid. Det är okej. Du är bland vänner.

Våra nära och kära kan vara dåliga på att visa det, men de accepterar oss för dom vi är, inklusive våra tillkortakommanden. Jag är övertygad om att deras tillvaro skulle försämras drastiskt om du försvann.

Hur kommer det sig att alla runt om dig fått veta om din skuld, eller syftar du enbart till din man?

Jag kan inte förstå hur det känns att ha ett shoppingmissbruk, vill du förklara närmare hur det känns före, under och efter?

Hej

tack för dina fina och trygga ord. Det känns bättre att vara här. Mina tankar om att inte vilja finnas har jag haft sen jag kan minnas. Men dessa dagar har det varit verkligt som att jag kan börja tänka på hur och när och vad. Det är svårt att ta sig ut.

mest också för jag är trött på mig sj. Otroligt trött på mig själv. Det här är tredje gången jag faller tillbaka och då känns det bara att det kanske aldrig blir bra så varför inte ta bort personen som problemet kommer med?

jag berättade själv till folk runt mig. Min syster har vetat om mina problem förut. Men jag berättade för min bästa vän och en annan familjemedlem mest för att jag varit rädd för mina tankar dessa dagar. Eller halvt rädd och halvt det kanske skulle vara skönt.

shopping missbruk är i grunden som alla missbruk. Det är ett begrepp som många försöker få med inom vården men har ännu ej accepterats som ett missbruk i Sverige. I många andra länder är det dock ett accepterat begrepp inom vården. Det är ångesten som gör att man shoppar du får de där kicken när du handlat och hämtar ut paket för att sen dippa igen med ångest för att sen försöka få bort den ångesten med ännu mer shopping. Genom åren har den där kicken blivit kortare och ångesten mer vilket eskalerar i att spendera pengar man ej har. Och idag är det lätt då allt finns i telefonen och man matas med mkt. Vet inte om det var tydligt svar men enligt de få forskning som finns är det samma process som en drogmissbrukare eller spelmissbrukare.

Vad jobbigt att du behövt gå runt med tankar om att inte vilja finnas hela livet. Jag misstänker att de tankarna inte kom av shoppingmissbruket redan som ung? – har du känt att du inte passat in eller handlade det om något annat då?

Du definieras inte av ditt shoppingmissbruk. Vi har alla sidor vi är mindre nöjda med och det är helt naturligt att bli nedstämda över dem, och att bakslag kommer när livet omkring blir för mycket. Du har säkerligen många fler goda sidor, attraktiva beteenden och egenskaper som din familj verkligen älskar! De sidorna är svårare att se när vi är nedstämda, men de finns där.

Det är starkt av dig att berätta, inte bara för främlingar, utan även för vänner och familj. Det kan i många fall vara betydligt svårare, eftersom det gör så mycket ondare om responsen inte blir vad vi önskat. Hoppas det känns lite lättare att bära när du inte behöver bära det ensam.

Det går också att se det som att, trots att du kämpat med ångest under så lång tid har du bara fallit tillbaka tre gånger.

Tror du att det skulle bli lättare att få hjälp av vården om du söker för problemen med ångest istället för shoppingmissbruket? Orsaken är ju ändå ångesten, och shoppingen är bara det verktyg du hittat för att hantera den. Kanske finns det andra verktyg som kan vara till hjälp? Har du berättat om ångesten även för dina nära och kära?