Fullständigt panik

Något jag tänker när jag läser dina inlägg är “vad har du egentligen kvar att förlora?” Jag förstår att det måste vara fruktansvärt skrämmande att lämna en person som är så instabil som din pojkvän, samtidigt tänker jag att som du lever just nu så har du ju allt att vinna på att försöka.

Du har skrivit om att du inte vill lämna din lägenhet, samtidigt säger du att du knappt är där ändå pga pojkvännen. Du är rädd att förlora människor som är viktiga för dig, rädd för att livet rinner iväg. Vad kan möjligtvis vara så viktigt att du är villig att offra hela ditt liv?

Det kommer alltid att vara en risk att lämna, men det är också en risk att stanna kvar. Jag tror inte att du kommer att få ett bra liv med din pojkvän, jag tror inte ens att det är möjligt. Om du väljer att lämna däremot, då ger du åtminstone livet en chans.

Ja… det handlar om att jag inte orkar med eftervåldet. Jag kan ju inte döda honom.. liksom vilket skulle vara det mest efffektiva.. men skulle aldrig döda nån och då skulle jag ju hamna i fängelse om jag gjorde det. Så att få bort honom på annat sätt är det enda, men jag vet inte hur. Är inte kriminell på nåt sätt och skulle heller aldrig anlita nån att döda honom. Även fast han en gång sa ”jag tänkte ha ihjäl dig den där kvällen”( en gång för längesedan när jag anmälde honom för en grej) så han förtjänar egentligen ingenting från mig.

sen så kramade han om mig idag och sa -din mat är så god älskling, jag äter hellre din mat än beställer) jag föreslog att vi skulle beställa fast vi inte har råd egentligen men men

så jag smälte och kände mig som om jag tog hand om ett barn som vill ha min lagade mat… ( jag vet när han ljuger och inte)

det går runt runt :dåligt, hemskt, lugnt, bra, otroligt bra( vår relation)

inte för att du frågade sorry..typiskt mig att inte svara på folks frågor utan bara skriva skriva skriva suuuuuuuck

Det känns som jag typ gör folk galna av att skriva här om samma problem om och om igen, ( inte för att du sagt det eller nåt)det är bara det att jag har ingen att prata med om det här. Detta är min enda ventilation. Jag vet inte varför det är så befriande att skriva där andra kan läsa, man känner sig väl mindre ensam.

blir trött på mig själv till och med.

kommer jag ur det här , för nåt måste hända SNART det vet jag, jag ska komma på nåt jävligt bra. Kommer jag ur det här då kommer jag bli en helt annan människa jag ska förändra mig totalt.

Jag hade nog hamnat i fängelse jag… du är en bättre person än mig helt klart.

Men har full förståelse för den där veligheten. Och sedan blir det väl så att när man lever med en person så utvecklar man ju någon form av band till denne vare sig man vill det eller inte. Och som du själv beskriver: det finns stunder när det är bra också. Det är väl det värsta. För då blir allt så mycket svårare. Hade allt bara varit dåligt hela tiden hade det antagligen varit mycket lättare.

Och eftervåld… ja herregud. Vad ska vi ta oss till med dessa människor? Jag kan inte för min värld förstå vad som driver någon till det. Anser man att man har rätt till en annan människa, till hela deras liv och väsen? Eller är det så att man helt enkelt inte fattar hur man hanterar relationer? Eller känslor?

Ska vi spåna ihop? Jag vet att du har kommit med en hel drös bra idéer tidigare.

Haha ja… det är lockande att slå ett baseball trä i huvudet på honom ibland.

Vissa skulle behöva avlivas, som djur som är farliga för människor eller liknande, just för att dem förstör för sig själva och skadar andra och orsakar lidande, men det funkar ju inte så , tyvärr lol.

ja…jag har alltid tänkt att han måste vara uppfostrad fel , har skickat arga sms till hans mamma några gånger när det hänt nåt. Han är okapabel att ta ansvar för sina handlingar, det gjorde han pga av dem och det gjorde han för att han kände på ett visst sätt, det måste ju vara föräldrarna som gjort nåt fel då..de är riktiga sopor alltså.

ja ska tänka nu på lösningar, kanske skriva ner på ett papper

kram

Har inte skrivit ett skit, blev helt upptagen med annat, det har varit lugnt idag, och därför alltså, jag har bara mått bra idag gjort roliga saker tagit lite lyrica, man måste ändå ta vara på när man KAN må bra…

men ska tänka ut kanske senare ikväll och skriva ner.

<3