Hej!
Jag vet inte vart jag ska börja. Har alltid varit en glad tjej som försökt ställa upp och alltid hjälpa andra. Går nu mitt andra år i högskolan för att jobba med det jag vill och jobbar extra varannan helg.
Men trots att jag har en massa att vara tacksam över är det som att det inte räcker. Tycker inte att någon ställer upp för mig som jag gör för dem, eller att någon bryr sig för den delen heller. Men så återkommer jag till att det kanske bara är jag som är otacksam? Känns ibland som att jag bara finns för att hjälpa eller serva andra, och även om jag gärna gör det så känner jag mig så himla ensam. Det känns även som att jag bara förstör mina relationer runt omkring mig för jag orkar helt enkelt inte vara glad.
Så igår bara brast det. Jag känner att jag inte räcker till, att jag inte har någon som egentligen bryr sig. Har sovit ca 2h inatt för jag hade sån brutal ångest, kändes som att jag inte kunde andas och har idag fortfarande kvar en kvävande känsla runt halsen vilket jag läste kunde bero på muskelspänningar.
Är det någon som har varit med om samma? Hur har ni hanterat dessa situationer? Väldigt tacksam för svar.
