Hem > Forum > Stress > Chatten

Chatten

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Jag har lite tankar angående chatten, beteenden av volontärerna som jag inte förstår som stressar mig. Man drar igenom sina problem och försöker göra en kortfattad historik om sig själv för att skapa en bild av sin situation. Och när man har fått med allt och väntar desperat efter någon form av hjälp eller råd över hur man ska klara av så mycke som nästa andetag eftersom det faktiskt är så dåligt man mår i vissa lägen. Men då ändå får till svar. Det låter som du har det jobbigt just nu! Stämmer detta?

    Vad är det för fråga, skulle man skriva äns om det inte var så uppenbart. Där slösar dom tid tycker jag. Sedan upprepas det man själv säger hela tiden och uppföljs sedan med frågan hade jag rätt med att jag tolkade dig med att de va såhär du kände. Rätta mig om jag har fel!

    Är det någon mer här som upplevt detta, eller kan någon volontär förklara logiken bakom detta!

     

     

    Hej och tack för din fråga.

    Det vi erbjuder på Självmordslinjen är medmänskliga samtal där vi i första hand lyssnar aktivt på den vi pratar/chattar med. Genom att upprepa vissa saker den andre säger kan vi visa förståelse, vilket många längtar efter att få. När man känner sig hörd och förstådd brukar en del av ångesten/smärtan avta och det blir lättare att hitta strategier för att fortsätta leva.

    De flesta vi möter har redan fått alla råd och tips, och testat mycket för att må bättre. Vi fokuserar därför på lyssnandet men kan självklart bli bättre på att kolla av vilket typ av stöd som personen önskar.

    Jag tar med mig detta till våra volontärer.

    Vänligen,

    Självmordslinjen, Mind

    Trådstartaren

    Tack! Då förstår jag lite varför dom gör så. Klart det kan uppfattas på olika sätt. För mig var det stressande att rabbla det man redan gått igenom då jag alltid har brottom för svar. Självklart är jag medveten om att det är svårt att ge till människor som sjunkit så djupt och som redan provat mycket. Jag tar ju inte för givet att ni ska lösa min situation eller rädda mig på något sätt. Jag är tacksam för att ni finns. Men jag har inte gjort annat än att prata om problemen och återupprepa dom om och om igen för både ny personal inom vården och om och om igen för att påminna när dom glömt av och behöver höra min historia igen. Jag vill gå vidare till nästa steg. Handling helt enkelt.

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.