Hem > Forum > Stress > Allt om min ångest

Allt om min ångest

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Att vara stark och svag är att vara mänsklig. Hur kan man vara så medveten och samtidigt som i en enda stor BUBBLA!? Hur är detta ens möjligt? Det är väl det eftersom jag beskriver mig själv och vet att det finns fler. Jag har genom livets gång stött på ångest kanske 5 olika gånger. Skillnaden dock idag på äldre dar är att känslan försvinner inte. Den nya” utlösande faktorn som startade allt dethär började med att jag fixade mina naglar på en nagel salong ,något ja inte brukar göra men jag gjorde det.. jag blev rastlös i bena och ja fick värme vallningar blev stel i kroppen kände mig konstig och hjärtat slog fortare. Jag fick handsvett o h började vrida mig i stolen . Jag kände mig fast eftersom hon som gjorde mina naglar började ana att något e skumt med mig ,så ja frågar henne hur lång tid tar de tills du e klar? Jag ville fly landet kändes de som. Ja satt kvar för ja fattade att de var en attack . De kändes äckligt för ja kände mig fast att ja var tvungen att stanna å ta in hela situationen för ja satt ju och fixade naglarna!  Sedan denna dag har det bara förvärrats nästan . Ja trodde de vart en engångsgrej men nej det eskalerar. Nu är det hög ångest varje dag så fort ja vaknar tills jag somnar,känner att ja ständigt blir jagad av dessa saker som stress och ångest. Ja kan ibland inte ens tänka klart ,sen så hakar ja upp mig på min andning det är tydligen min nya grej. Jag tänker så mycket på andningen att den blir rubbad så ja kanske glömmer av i en kort sekund att andas så blir ja helt galen 🙄 och känner hur jävla jobbigt och ansträngande det är att andas. Men det är enbart ansträngande för att ja tänker på den jag vet ! Men de går inte låta bli känns som ja blir galen .

    Lider med dig. Det är fruktansvärt att gå omkring med ihållande ångest, helt dränerande och utmattande. Låter som du gick utanför din cirkel och provade något nytt där med naglarna och det triggade det hela. Fly eller fäkta slog till, det är ju nedärvt i oss så inte alls konstigt. Men kan känna igen det där att det förvärrats på äldre dar. Är i 50-årsåldern och har aldrig mått så här ihållande dåligt, under så lång tid. Undrar ibland om det är övergångsåldern som är den största boven i dramat. Kanske. Hur som helst, vet ej om du är i samma livsfas, men det viktiga är ju att du kan få någon typ av hjälp med ångesten, som visst också handlar om andningen?  Jag brukar bli hjälpt av mindfulness i vissa situationer, i andra kan det hjälpa att avleda, göra något helt annat som bryter ”låsningen”. Att prata med en vän eller, om du har en behandlingskontakt, är också ofta hjälpsamt. För mig blir det också bättre när jag har en struktur över min tid. Inte för mycket inplanerat på dagarna men heller inte för lite. Det är en balans. Och så det där med självomhändertagandet…att vara lite snäll mot sig själv och inte dissa sig själv så himla mycket. Hoppas något av detta kan hjälpa dig, det låter så jobbigt men jag vet hur det känns..ta hand om dig.

    Trådstartaren

    Ja tack ja blir glad av att någon skriver självklart blir jag det . Men är ju så himla överväldigad. Jag har två små barn med så de värmer o h att kunna dela tankarna med likasinnade. Jag är bara 28 men ja denna hjärna va den kan spöka med en ! ❤️

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Vi har gjort en säkerhetsuppdatering på Mind forum som innebär att logga in-förfarandet har ändrats. Du kommer i samband med att du loggar in få ditt lösenord skickat via e-mail.

Vissa användare kan för närvarande uppleva att inloggningen tar lång tid. Vi jobbar på problemet och hoppas att kunna åtgärda detta inom kort.