Hem > Forum > Skam > Var det ett övergrepp?

Var det ett övergrepp?

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • För ungefär 2 år sen (9 oktober 2019) blev jag utsatt, men jag vet inte om det kan klassas som övergrepp och det låter så fjantigt när jag säger vad som hänt att jag mår dåligt över de, känner att de är mitt fel. Ska ge en liten snabb återberättelse.

    jag hade kontakt med en kille och vi hade gemensamma kompisar, han har 1 år äldre och vi bestämde att ses då de va längesen vi umgicks. Vi hade aldrig träffats själva men sa att vi skulle åka runt i hans moppebil och prata lite. Istället så skjustar han mig hem t honom där han va ensam hemma, vi sätter oss på en säng och pratar då han plötsligt är över mig. Han börjar kyssa och ta på mig. Jag fryser och säger inget. Han frågar flera gånger om jag är obekväm (då det uppenbarligen märktes) men jag sa nej då jag inte visste va som skulle hända om jag sa något annat. Han försöker sedan övertala mig att ta av mig tröjan men jag vill inte, då sätter han sig över mig och drar av den åt mig (+min bh) efter de blir jag livrädd och är bara stilla, jag säger inte emot mer. Tillslut får jag ett samtal av en kompis men låstas att de är min mamma så går ut ur rummet för att svara och säger sedan till honom att jag har brottom hem, hqn skjustar hem mig och ber mig aldrig berätta dehär för någon.

    för de första känner jag att det inte är så allvarligt, känner mig överdriven som skär mig, får panikattacker och 2 år senare fortförande mår skit.
    2. jag känner att de är mitt fel, för jag sa ju inte emot, jag gjorde inte motstånd…
    3. Jag blev ju inte våldtagen.. därför känner jag mig överdriven och att jag inte har ”rätt” att må dåligt.
    4. mina kompisar tycker inte han har gjort fel utan lägger kommentarer som ”om jag va du hade jag aldrig träffat han från början” osv. De har även frtf kontakt med honom vilket får mig att känna mig så dum..

    har sen innan lidit av ångest osv, med händelsen kom panikattackerna, vet inte hur länge jag ska orka för smärtan går inte över..

    Fina du, så otäckt <3 Tycker inte det låter konstigt att du fortfarande reagerar på det här. När någon går emot en sådär när man själv frusit till is är extremt obehagligt. Tänker också om man föreställer sig ombytta roller att man själv skulle göra så emot någon, hur sjukt vore inte det? T ex att ta av någon en tröja som ser livrädd ut och samtidigt behöva fråga (!) om denne är obekväm, och sedan sätta sig över den personen och ta av underkläderna. Allt det är ju ett extremt märkligt beteende. Har han autism eller någon utvecklingsstörning eller vad fan är det frågan om ärligt talat? Tycker det är svårt juridiskt att veta vad som är övergrepp men det här är ju knappast samtycke åtminstone. Skulle en främmande person göra så emot en på gatan hade det ju klassats som sexuella trakasserier.

    Hej,
    Jag tycker inte det låter fjantigt att du mår dåligt över det du utsatts för. Det här att ni bestämt att åka runt i moppebilen men att han istället skjutsade han sig hem till honom, att han plötsligt börjar kyssa och ta på dig. Trots att du är obekväm. Att du fryser till betyder att du känner dig utsatt, det är så man reagerar. Att han sedan sätter sig över dig och drar av dig kläderna måste ha varit väldigt obehagligt.

    Man behöver inte säga emot genom ord, att du visar med kroppen att du vill är också ett nej. Det är ett tydligt sätt att inte samtycka till det som sker. Du var med om en otäck situation och det är inte konstigt att du mår dåligt. Kompisar kan tyvärr säga konstiga saker när dom inte varit i situationen. Har du möjlighet att prata med någon? Kurator på vc eller skola? Det finns också många bra tjejjourer som man kan vända sig till. https://www.unizonjourer.se/hitta-stod/

    Ibland behöver man få dela med sig av det man upplevt. Att du skriver ned det här är ju ett sorts bevis på att det inte var okej, att du utsatts för något som får dig att må väldigt dåligt.

    Hej fina människa! Vilken otäck situation du fick vara med om! Att vara med om händelser som man själv inte vill vara med om betyder inte att det är ens eget fel. Det är inte ditt fel att du blev utsatt för det här. Du har ingen skuld att bära. Du förtjänade inte det här på något vis. Du har inte gjort något fel. <3

    Du skriver att du känner att du överdriver men när jag läser din berättelse så tycker jag helt tvärt om. Jag förstår att du mår dåligt av den här händelsen och personligen tycker jag att du har blivit utsatt för ett övergrepp. Det är inte ordet ”nej” som räknas även om det ofta det som folk pratar om. Det finns många sätt att visa på att man inte vill. Allt han gjorde mot dig är fel av honom. Han gjorde något mot dig som du inte ville och jag upplever ändå att han någonstans kände av det själv i och med att han märkte att du blev obekväm och att han bad dig att hålla tyst om det händelsen efteråt.

    Det är så starkt och modigt gjort av dig att berätta om vad som hände! Jag hoppas att det kan hjälpa dig att må bättre framöver. Tjejjourer brukar vara bra om du inte har/kan/eller vill prata med dina föräldrar om det som har hänt. Tyvärr verkar det som att dina kompisar kanske inte förstår dina känslor över vad som hände eller allvaret i händelsen. Kanske kan det vara bra att prata med någon som kan ge dig mer stöd.

    Stor styrkekram till dig!

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.