Oförlåtligt

jag har levt i en relation som varit känslolös i lite över 2 år, har själv velat få igång allt igen men har på senare tid känt en hopplöshet.  har velat få vara med min fru och kramas, kyssas men inte fått någonting tillbaka.

Det är här det sjuka från min sida började..

jag skapade då en fiktiv person på nätet och tog kontakt med tjejer som eventuellt ville göra pfilm. pratade med 1 tjej som jobbar normalt som vanlig modell och hon kunde tänka sig göra film då hon inte gjort det tidigare.

den fiktiva personen rekommenderade då  mig som riktig person för modellen, allt va ok och avtal skrev och fotograf valdes ut och filmen gjorde. hade hela tiden lite ångest.

några dagar efter så erkände jag för modellen att den fiktiva personen va jag och då blev modellen helt ursinnig och vill berätta allt för min fru och eventuellt skicka personer på mig eller så vill hon förstöra för mig på annat sätt.

1. jag mår dåligt för att jag ens gjorde en sån här grej.

2. jag mår dåligt för att det ska komma ut på något sätt.

kommer att prata med en psykolog för att reda ut mina inre demoner.

behöver dock tips på hur jag ska hantera situationen. ps jag har även barn som jag vill skydda.

 

 

Hej Purple Cinyma.

Jag förstår hur du känner dig i detta. För att “förenkla” (men inte förminska) situationen så bottnar sig nog dina känslor i skam och svår ångest över att du har bedragit både dig själv och andra genom handlingar som du förstår var fel. Att du tänker söka hjälp är ett väldigt stort och bra steg i rätt riktning. Jag bedrog min sambo och valde att frivilligt berätta för hen. Det var otroligt svårt, förstås, och jag kan inte sätta mina överväldigande känslor av självförakt och hat i ord. Jag drevs till en så djup avgrund att jag var nära att ta mitt liv. Min sambo och jag är fortfarande tillsammans och vi har det idag bättre än någonsin tidigare. Jag går regelbundet till en psykoterapeut och jag har börjat hitta svar på frågor som jag inte ens visste att jag hade tidigare – svar som ger mig förståelse kring mina handlingar. Det gör vardagen lättare att leva sig genom och andetagen känns lite lättare att dra efter för varje dag som går.

Att göra något som är fel går inte att göra ogjort, men det går att göra rätt utifrån det. Bara för att ett val var dåligt så måste inte resten av de val man gör vara dåliga. De kan göra ont och orsaka svårigheter, men de är rätt. Många tror att man berättar sådant här för sin partner bara för att lätta på sitt samvete, men det är inte sant. Det är rätt. Rätt är aldrig fel.

Var ärlig. Var innerlig. Var stark. Du har inte bedragit dina barn. Du har inte menat att orsaka skada. Du har varit vilsen och gjort dåliga val, men det hindrar inte dig från att göra bra val nu och i framtiden. Låt din partner bli arg och besviken, ställa frågor och fråga dig “varför”. Svara ärligt och visa din innerliga ånger. När din partner är redo så be om förlåtelse. Visa att du förstår skadan som du har orsakat, men visa också de längder du är villig att gå för att göra bättre val i framtiden. Visa din kärlek för all den är värd. Jag önskar dig lycka till och jag vet hur ont det gör. Jag vet hur skammen tynger, hur ångesten kväver och hur världen blir stel. Men livet fortsätter. Vi fortsätter. Du KOMMER ta dig genom detta. Se detta som en väldigt bitter och sur men ändå enorm läxa – ett verktyg till ett klokare och mer erfaret liv. Framtiden väntar. Vi kan inte ändra på de saker vi har gjort, bara lära oss från dem, acceptera dem och gå vidare med lärdom i fickan.

Oj… Det är svårt att veta vad man ska svara på det här.

Du har verkligen gjort en hel massa fel och det är jag säker på att du är medveten om.

Jag tror att enda sättet, om du vill kunna gå vidare från detta, är att du måste berätta för din fru. Hur hemskt det än kommer att bli. Ärlighet måste komma först. Det finns en risk att hon lämnar dig, men kanske är det för det bästa. Eller så kommer ni ur det här starkare än någonsin.

Oavsett om du väljer att berätta eller inte så måste ni prata med varandra. Om ni bara kör på utan att kommunicera med varandra kommer det antagligen sluta med att du gör något sånt här igen och då kan du lika gärna ta tag i det redan nu och se till att du inte hamnar där igen.

Hoppas att du vågar ta steget och prata med henne. Jag tror att det är enda lösningen.

Tack för visdomsorden. Jag tar verkligen till mig detta. Ni har rätt att jag måste berätta och det finns inte något bra sätt att göra det på. Har förstått att saknat uppmärksamhet och det här har varit ett galet och sjukt sätt att få det på.

Det är dock jobbigt när man får hot från modellen att om jag inte visar filmen så ska jag eventuellt inte komma till jobbet och att hen kommer dyka upp hemma hos mig.

Det är en sak att berätta att man gjort fel än att visa det.

Jag har försått mer nu att jag älskar min fru och mina barn över allt annat. Behöver dock prata med min fru dels om detta men även om andra saker som ej är bra i vårt förhållande.

Vill att mina barn växer upp med en mamma och pappa under samma tak.

Jag tror på att du kommer ta rätt beslut. Här några tips som kanske kan hjälpa dig:

Var saklig. Berätta att du har gjort något väldigt fel, bedragit din fru och att du förstår hur otroligt djupt du har sårat henne. Förklara varför men lägg inte någon skuld på din fru även om du gjorde det delvis pga ensamhet. Även om man känner sig ensam eller åsidosatt i ett förhållande så är det ingen annans val att man är otrogen. Jag vet att du förstår det såklart, men det kan ändå vara bra att komma ihåg att välja orden noga så att ingenting missförstås som att man försöker skifta skulden. Svara på din frus frågor, behåll en lugn ton och försök vara ärlig. Eftersom allt finns på film så finns det ingen anledning att försöka dölja något. Det ska man inte göra oavsett men jag tror du förstår vad jag menar. Hon kommer gå igenom en mängd känslor och det kommer vara svårt att stå och ta emot allting, men så länge ingenting blir våldsamt eller nära psykisk misshandel så måste du stå pall och visa att du inte tänker gömma dig för smärtan som du orsakat. Uppmuntra till att ni inte tar drastiska beslut utan att ni istället arbetar er igenom detta. Visa ånger, men ös det inte över henne. Efter en tid, och det är individuellt hur lång den tiden är, så kommer man kunna komma fram till dagen då man gör ett val: stanna eller gå isär. Där kan man också, om man väljer att stanna tillsammans, gå igenom vad som krävs för att förhållandet ska bli starkare. Vad saknas? Vad behöver ni från varandra? Kan familjerådgivning vara något? Jag rekommenderar denna sida: http://www.goasksuzie.com – en sida där fokus ligger på att hjälpa par i sådana här situationer där poängen inte ligger på att peka finger utan att se framåt. Sådana här handlingar är fel på alla sätt och vis, men vi är människor. Vi gör fel. Det gör det inte mindre allvarligt eller smärtsamt, men vi måste komma ihåg att vi kan lära oss från misstag, från snedsteg och fel. Jag tror absolut på att du ångrar dig och att du vill göra bättre ifrån dig, inte minst för dina barns skull. Det är nu du får ta dig själv vid hornen och visa var skåpet ska stå. Var stark – för er båda.

Anonym skrev:

Jag tror på att du kommer ta rätt beslut. Här några tips som kanske kan hjälpa dig: Var saklig. Berätta att du har gjort något väldigt fel, bedragit din fru och att du förstår hur otroligt djupt du har sårat henne. Förklara varför men lägg inte någon skuld på din fru även om du gjorde det delvis pga ensamhet. Även om man känner sig ensam eller åsidosatt i ett förhållande så är det ingen annans val att man är otrogen. Jag vet att du förstår det såklart, men det kan ändå vara bra att komma ihåg att välja orden noga så att ingenting missförstås som att man försöker skifta skulden. Svara på din frus frågor, behåll en lugn ton och försök vara ärlig. Eftersom allt finns på film så finns det ingen anledning att försöka dölja något. Det ska man inte göra oavsett men jag tror du förstår vad jag menar. Hon kommer gå igenom en mängd känslor och det kommer vara svårt att stå och ta emot allting, men så länge ingenting blir våldsamt eller nära psykisk misshandel så måste du stå pall och visa att du inte tänker gömma dig för smärtan som du orsakat. Uppmuntra till att ni inte tar drastiska beslut utan att ni istället arbetar er igenom detta. Visa ånger, men ös det inte över henne. Efter en tid, och det är individuellt hur lång den tiden är, så kommer man kunna komma fram till dagen då man gör ett val: stanna eller gå isär. Där kan man också, om man väljer att stanna tillsammans, gå igenom vad som krävs för att förhållandet ska bli starkare. Vad saknas? Vad behöver ni från varandra? Kan familjerådgivning vara något? Jag rekommenderar denna sida: http://www.goasksuzie.com – en sida där fokus ligger på att hjälpa par i sådana här situationer där poängen inte ligger på att peka finger utan att se framåt. Sådana här handlingar är fel på alla sätt och vis, men vi är människor. Vi gör fel. Det gör det inte mindre allvarligt eller smärtsamt, men vi måste komma ihåg att vi kan lära oss från misstag, från snedsteg och fel. Jag tror absolut på att du ångrar dig och att du vill göra bättre ifrån dig, inte minst för dina barns skull. Det är nu du får ta dig själv vid hornen och visa var skåpet ska stå. Var stark – för er båda.

Tack de orden. Du har rätt i att jag måste ta tjuren vid hornen och ska göra det. Blir stärkt av att få dessa kommentarer.

Det jag även är orolig för är de hot som jag får nu om att jag ev inte kommer att kunna komma till jobbet i morgon. Att det kommer att dyla upp folk vid bostaden. Jag jag har barn och de måste skyddas.

Om du har mottagit hot i någon form så måste detta tas på allvar. Jag råder dig till att kontakta polisen. Ännu bättre är det om du har konkreta bevis som du kan använda för att styrka hotbilden. Självklart ska du tänka på dina barns säkerhet! Har du det i skrift att du har blivit hotad av personen i fråga?

Anonym skrev:

Om du har mottagit hot i någon form så måste detta tas på allvar. Jag råder dig till att kontakta polisen. Ännu bättre är det om du har konkreta bevis som du kan använda för att styrka hotbilden. Självklart ska du tänka på dina barns säkerhet! Har du det i skrift att du har blivit hotad av personen i fråga?

Angående hotbilden så har jag skritfligen fått mail om att jag ev inte kommer till jobbet i morgon.

Nu har jag berättat för min fru vad jag gjort och det är tungt nu men en lättnad på något sätt pgs att jag inte har något stt dölja. Har även sagt till hon som hotar mig att jag berättat allt för min fru.

Dock så verkar hon inte ge sig utan har börjat maila till min fru om hur vidrig jag är.

Anonym skrev:

Nu har jag berättat för min fru vad jag gjort och det är tungt nu men en lättnad på något sätt pgs att jag inte har något stt dölja. Har även sagt till hon som hotar mig att jag berättat allt för min fru. Dock så verkar hon inte ge sig utan har börjat maila till min fru om hur vidrig jag är.

Jag är stolt över dig som tog det rätta steget och lät din fru vara delaktig i allt som du har gjort. Du vet att du har gjort fel och du tar nu ansvar för dina handlingar. Angående kvinnan som trakasserar er: spärra henne på alla möjliga sätt och skriv det tydligt till henne att ni önskar ingen kontakt med henne. Om hon fortsätter  kontakta er så låter du koppla in polisen. Jag förstår att det är tungt nu men du gjorde rätt och det är DEN känslan som är så befriande. Hur reagerade din fru? Hur mår hon?