Jag ber på en hemlighet som gör jag lider varje sekund och plågas.
För snart 9 år sedan omkom min bror vi vet inte vad som hände.
Om var bilolycka eller självmord han hade depression.
Vi fick ingen krishjälp eller hjälp med vården.
Vår mamma fick panikattacker så vi åkte ofta in med ambulans o hamnade alltid på psykiatrin men de gav bara massa tabletter.
Hon behövde prata med någon om sorgen efter sonen men de brydde sig inte.
Till slut tog de inte emot henne.
Jag bad om hjälp av läkaren på vårdcentralen då hon vägrade äta o var så mager. De la in henne på psykiatrin trots de lovande var på avdelningen så kunde får i sig näring.
De var låst avdelningen o jag försökte på alla sätt viss få ut henne.
De hade ljugit för oss.
De struntade i mig o min mamma.
Jag ser framför varje dag i huvudet när hon gråter varför hon lämnade mig där varje dag besök.
Psykiatrin tvingande mig skriva på ECT behandlingar annars skulle aldrig får se henne mer.
Jag har bara henne.
Jag sa nej o hon också.
Mer kommer inte ihåg.
Då åt inget o nästan inte sov under den tiden.
För gjorde allt få ut henne därifrån.
När kom in en dag på besök säger min mamma de har sökt mig.
Då inse de gjort ECT
De sa jag kan inte göra något.
De kan göra vad de vill.
Min mamma var så drogad av så mycket antidepressiva.
Jag kontaktar advokat får hjälp få ut henne där min mamma skriver på ett papper där har fullmakt på henne.
När min mamma äntligen kommer ut därifrån.
Då är min mamma hjärnskada,förändrad av ECT.
A
Klarar inte sig själv.
Jag anmäler vårdcentralen o psykiatrin 13 ggr de går fria.
Och jag får skulden.
Nu tar jag hand om min mamma varje dag.
Nu har jag börjat gå till psykolog o nu kommer minnen tillbaka att jag skrev på ECT behandling till min mamma.
Jag vågar inte berätta detta till någon.
Då min mamma kommer inte förlåta mig eller någon annan.
Jag lider i tystnad.
Hur kunde göra min mamma så illa.
Det är därför jag nu kämpar med psykiskt ohälsa.