Varje dag sitter jag och tänker på om jag är en hemsk människa. Jag har alltid brytt mig om hur andra mår och hur andra folk har det, jag har varit sedd som snäll och omtänksam hela mitt liv. Vid början av tonåren hamnade jag i en ny vän grupp och folk var inte lika snälla då, mina nya vänner betedde sig helt annorlunda. Mina gamla vänner och jag gled isär och nu är dem ”elakare” vännerna allt jag har. Jag fall långsamt in i samma beteende som dem och nu är dem mina närmsta vänner. Jag kan faktiskt vara väldigt elak ibland, mot mina vänner, familj eller folk jag aldrig pratat med förut. Jag har inset att man verkligen blir som dem man är med. Jag skäms så mycket, jag har inte insett hur långt det har gått men jag har verkligen blivit som dem. Men jag vill inte vara elak, det är inte så att jag går runt och vill medvetet göra någon ledsen, det är det sista jag vill göra. Nu känner ju dock alla mig som elak, dryg och fräck, men det vill jag inte. Jag tänker på hur andra mår, jag prioriterar andra över mig och vill att alla ska ha de bra. Men jag blir sedd som elak. Detta kanske låter hur dumt som helst, du kanske tror jag är dum i huvudet som bara går runt och är en sånt där liten skit i samhället. Men det är inte de jag vill vara. Jag vill inte vara dum eller en idiot. Jag vill vara omtyckt och snäll. Hur ska jag ändra folks bild om mig? Jag önskar att jag kunde fly här ifrån och starta helt nytt. Om jag fick en till start skulle alla säkert tycka om mig. Jag önskar att jag aldrig träffat dem vännerna, men det är dem ända vännerna jag har. Man blir som dem man är med, så var inte med fel personer. Omringa dig med personer som får dig att må bra och bli en bättre person. Hoppas du som läser detta mår bra och du ska veta att du är älskad och omtyckt.
18 april 2025 kl. 00:34
Är jag en hemsk människa??
-
-
Tycker det är jättestarkt av dig att kunna ställa dig utanför och se på hur gruppen är med en klar blick. Det är hoppfullt och visar att du är mycket, mycket bättre än såhär!
Landat i något liknande som dig att man tenderar verkligen bli som man umgås. Ofta när det kommer någon utifrån och ser in på ens ganska slutna grupp och hör hur tongångarna är så börjar det hända grejer. Det är som att man ofta är blind i flera år för det man lever i och tar för givet utan att ifrågasätta det – att det väl har normaliserats.
Som jämförelse brukar det vara exakt så inom dysfunktionella familjer att det fortgår massa konstiga grejer där, men så fort någon utomstående ”tittar in” så fungerar det inte riktigt längre. Det finns plötsligt vittnen. Så jag har alltid tänkt och varit en förespråkrare för att bjuda in andra i såna lägen. Inte låta den sjuka bubblan få pågå ifred, liksom.
Det kan alltså vara bra och kraftfullt att uttrycka kritik inom gruppen också – säga att man inte tycker om att vara elak emot andra och att man mår dåligt av det. Att man funderat på det och inte längre tycker det känns bra.
-
Du är inte en hemsk människa. Det faktum att du tänker och är bekymrad över det här tyder på det.
Det är lätt att anamma samma jargong som de man umgås med. Det blir normaliserat att bete sig på ett visst vis. Och det kan dröja innan man själv inser att man börjat agera på ett sätt som man egentligen inte vill. Jag tycker att det är jättebra att du reflekterar över ditt eget agerande och dessutom delar med dig av dina tankar. Starkt av dig!
Ens agerande, vad man säger och vad man gör, blir nästan per automatik och därför kan man upptäcka att man faller tillbaka i samma mönster gång på gång. Något man kan göra om man upplever att man gått över gränsen är att be om ursäkt. Man kan också fundera på hur man vill göra nästa gång en liknanade situation uppstår.
Det är inte kört. Man ändras och utvecklas genom hela livet. Och var och en av oss gör saker vi sedan ångrar. Min egen erfarenhet är att människor kan vara väldigt förlåtande, särskilt de som står en nära. Du behöver inte bli en helt ny person och starta om från noll. Det räcker med att du gör en förändring.
Något som kan vara värt att komma ihåg är att livet inte är statiskt, relationer är inte statiska och du är inte statisk. Du kommer att gå igenom både toppar och dalar i livet. Dina relationer kommer att vara bättre och sämre i perioder. Det är inget konstigt alls med det. Du är inte en hemsk människa. Du är en människa som oss alla andra. Alla kämpar vi med något, men det är långt ifrån alla som vågar föra det till ytan. Så var lite snäll och förstående gentemot dig själv.
Du måste logga in för att kunna skapa nya trådar.