Topp 10 copingstrategier 2021?

Jag känner mig manad att ta mitt liv i en implicerad lojalitetshandling för andras enkelhet och eget ekonomiska och sociala ansvar. Det är svårt att hjälpa till för det kräver så mycket mer för de som försöker än att hålla huvudet över vattenytan; reflektion, rannsakan och inlevelser både inom och utanför en individ. En som inte behöver plaska i vattnet kommer varken vilja eller ens kunna delta i några djupare sorgesånger. Det är socialt missbildande för att det skapar ett kluster av människor som får möjligheten att leva efter samtidens villkor på ett missvisande sätt, som inte alls leder dit samhället vill och behöver att folk rör sig. Jag har uppenbara problem med valfriheten men ingen vill säga rätt ut vilka regler det är som gäller. Klirr i kassan och en omgivning av något slag är underförstått, så länge det inte orsakar direkt skada – indirekt skadegörelse räknas inte för det är mer eller mindre konvention – men utöver det? Är man utlämnad att finna rätt på en pragmatisk copingstrategi som uppfyller nån kvot för ett värdigt liv? Finns det en lista på vilka som är bättre och sämre? En topp 10-lista på bästa copingstrategier 2021?

Anonym skrev:

Jag känner mig manad att ta mitt liv i en implicerad lojalitetshandling för andras enkelhet och eget ekonomiska och sociala ansvar. Det är svårt att hjälpa till för det kräver så mycket mer för de som försöker än att hålla huvudet över vattenytan; reflektion, rannsakan och inlevelser både inom och utanför en individ. En som inte behöver plaska i vattnet kommer varken vilja eller ens kunna delta i några djupare sorgesånger. Det är socialt missbildande för att det skapar ett kluster av människor som får möjligheten att leva efter samtidens villkor på ett missvisande sätt, som inte alls leder dit samhället vill och behöver att folk rör sig. Jag har uppenbara problem med valfriheten men ingen vill säga rätt ut vilka regler det är som gäller. Klirr i kassan och en omgivning av något slag är underförstått, så länge det inte orsakar direkt skada – indirekt skadegörelse räknas inte för det är mer eller mindre konvention – men utöver det? Är man utlämnad att finna rätt på en pragmatisk copingstrategi som uppfyller nån kvot för ett värdigt liv? Finns det en lista på vilka som är bättre och sämre? En topp 10-lista på bästa copingstrategier 2021?

Anonym skrev:

Jag känner mig manad att ta mitt liv i en implicerad lojalitetshandling för andras enkelhet och eget ekonomiska och sociala ansvar. Det är svårt att hjälpa till för det kräver så mycket mer för de som försöker än att hålla huvudet över vattenytan; reflektion, rannsakan och inlevelser både inom och utanför en individ. En som inte behöver plaska i vattnet kommer varken vilja eller ens kunna delta i några djupare sorgesånger. Det är socialt missbildande för att det skapar ett kluster av människor som får möjligheten att leva efter samtidens villkor på ett missvisande sätt, som inte alls leder dit samhället vill och behöver att folk rör sig. Jag har uppenbara problem med valfriheten men ingen vill säga rätt ut vilka regler det är som gäller. Klirr i kassan och en omgivning av något slag är underförstått, så länge det inte orsakar direkt skada – indirekt skadegörelse räknas inte för det är mer eller mindre konvention – men utöver det? Är man utlämnad att finna rätt på en pragmatisk copingstrategi som uppfyller nån kvot för ett värdigt liv? Finns det en lista på vilka som är bättre och sämre? En topp 10-lista på bästa copingstrategier 2021?

Vilket språkbruk, vad jobbar du med till vardags? 😉

hjälp mig att reda ut vad du menar….du skriver att det är svårt att hjälpa till….hjälpa till med vad? Och vad syftar du till när du säger att individer lever efter samtidens villkor på ett missvisande sätt?…

Du påstår att du har problem med valfrihet, är det generell valfrihet oavsett eller ngt specifikt du tänker på?

indirekt skadegörelse är en regel? Syftar du till självskadebeteende?

som jag ser det finns det två kategorier av copingstrategier: konfronterande som inbegriper ett visst mått av exponering, samt undvikande strategi som fyller sin funktion för stunden men som i längden inte är hållbart.
För egen del pysslar jag för mycket med undvikande strategier och skulle gärna se fler konfronterande strategier som får mig att röra mig i en positiv riktning…

Tack. Någon vardag i den bemärkelsen har jag väl inte längre (kan man säga att man är mellan  vardagar?). Men jag tycker om att läsa och skriva.

Rent praktiskt är det svårt att vara till hjälp annat än som avledning och jag tror inte det räcker längre. Arbetet för psykisk hälsa har blivit för anspråksfullt. Avledning blir socialt missbildande för att det förskönar, om inte till och med ger en felaktig bild av, vad som krävs för gängse ekonomisk och social trygghet.

Regel nummer ett är att välja väg och hålla sig kvar. Förtroende ligger i kontinuitet. Flera konsekvensaspekter av psykisk ohälsa är avbrott i kontinuitet. Om man dessutom har satt avbrotten i system blir det mesta svårt som inbegriper andra människor.

När jag pratar om indirekta skador är det mer en ekonomipolitisk grej, kollaterala skador, som kanske rör till det vi pratar om. Jag kan inte så mycket om det men jag är rätt säker på att det hänger ihop med det vi pratar om på ett betydelsefullt sätt, om man menar allvar med att vilja lösa den psykiska ohälsan det vill säga.

Det jag vill åt är copingens effekter på tillvaron; en kompatibel copingstrategi kommer inte ens märkas. Ett helt liv kan passera utan att någonting behöver bryta igenom. Vad är det som avgör ifall vissa copingstrategier fungerar bättre än andra, och kan man välja vilken man vill oavsett vad?

Hade min undvikande copingstrategi fungerat bättre hade jag aldrig slutat. Man konfronterar nog bara om man tvingas till det av omständigheterna.

Klargjorde kanske lite.

Klart du kan välja vilken strategi du tar till för att må bättre. Det är väl upp till var och en. Och vad som avgör om den fungerar eller inte är väl just som jag skrev beroende på om det är en konfronterande strategi som exponerar dig och får dig att röra dig framåt. De mindre bra strategierna är enbart för att dämpa den psykiska ohälsan i stunden och dessa blir lätt beroendeframkallande.

• Detta svar redigerades för 3 år sedan av en moderator. Anledning: på grund av att det uppfattas som kränkande

Anonym skrev:

Klart du kan välja vilken strategi du tar till för att må bättre. Det är väl upp till var och en. Och vad som avgör om den fungerar eller inte är väl just som jag skrev beroende på om det är en konfronterande strategi som exponerar dig och får dig att röra dig framåt. De mindre bra strategierna är enbart för att dämpa den psykiska ohälsan i stunden och dessa blir lätt beroendeframkallande.

Det är väldigt optimistiskt att påstå att man väljer strategi. Snarare skulle jag säga att det är färre än man kanske vågar tro som kan välja copingstrategi. Man har ett visst antal beroende på sin egen sammansättning av egenskaper och vill man ha fler valmöjligheter är det bara att glömma avslappning därför att man måste slita arslet av sig.

För övrigt: hur såg det här svaret ut innan det redigerades?