Hem > Forum > Samhälle & Ekonomi > Jag vill höra positiva erfarenheter från psykiatrin!

Jag vill höra positiva erfarenheter från psykiatrin!

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
8
  • Trådstartaren

    Jag har försökt googla på detta med möjliga formuleringar men hittar knappt något.

    Klart det måste finnas många som har blivit hjälpta av psykiatrin? Skulle gärna vilja höra era berättelser. Vilken problematik/diagnos ni hade, på vilket sätt fick ni hjälp (medicin, terapi?), hur mår ni idag?

    Tråden har funnits en vecka med 0 svar. Det summerar det rätt bra, ingen blir hjälpt av psyk

    Jag har försökt googla på detta med möjliga formuleringar men hittar knappt något. Klart det måste finnas många som har blivit hjälpta av psykiatrin? Skulle gärna vilja höra era berättelser. Vilken problematik/diagnos ni hade, på vilket sätt fick ni hjälp (medicin, terapi?), hur mår ni idag?

    Jag har fått hjälp. 2010 fick jag en Borderlinediagnos av MBT-teamet i Huddinge. De erbjöd mig hjälp. Jag valde dock att gå i psykoanalys då jag även blev erbjuden det av en privat psykoanalytiker som var ansluten till Försäkringskassan. Jag har i stort sätt återhämtat mig från ”min borderline”. Jag hade inte klarat det utan den svenska psyikiatrin. Jag har på ett sätt haft tur dock. Jag vet att andra inte har haft samma tur som jag.

    En positiv upplevelse av psykiatrin!

    Igår träffade jag en psykolog som en del av en utredning. Mötet väckte starka och jobbiga känslor, men jag kände mig bekräftad hela tiden. Lyssnad på. Då det framkom att jag hade tankar på att skada mig själv, fortsatte vi att prata en stund efter mötets egentliga slut. Jag dissocierade och var, i alla fall i enligt mig, svår att kommunicera med. Men det hanterade han med kompetens. Tillsammans nådde vi fram till varandra.

    Jag blev, med anledning av de mörka tankarna i kombination med stark affekt, uppmuntrad till att söka akut. Det gjorde jag och på jourmottagningen bemöttes jag med hög proffsighet, värme och omvårdnad. Jag hade otur och väntetiden var ovanligt lång, men personalen erbjöd kaffe/annan dryck och smörgåsar, samt såg till att jag kunde vila liggandes på en brits. Till slut träffade jag en engagerad läkare. Hon bad om ursäkt för den långa väntan och efter en stunds samtal kom vi överens om att jag skulle prova att sova hemma, men om mina självskadetankar tilltog eller blev starkare skulle jag ringa igen och eventuellt komma tillbaka. Hon betonade att de har öppet dygnet runt alla dagar i veckan. Hon kände in min reaktion genom att uppmana mig att svara ärligt på hur det vi kom fram till kändes, ge mig utrymme att reagera. När jag sedan skulle promenera hemåt genom natten erbjöd sig personalen att beställa färdtjänst åt mig, men då jag nekade ville de att jag skulle ringa dem när jag hade kommit hem. När jag väl hemma relativt välbehållen gjorde detta tackade de mig för att jag hade ringt.

    Idag ringde min öppenpsykiatrimottagning för att följa upp hur jag mådde så här dagen efter. Vi upprättade en krisplan (vad ska jag göra om jag mår sämre) samt stämde av situationen. De påminde mig om en uppföljande läkartid nästa vecka och ett uppföljande psykologmöte om två veckor.

    Känslomässig validering! Uppföljning!

    Trådstartaren

    Jag har fått hjälp. 2010 fick jag en Borderlinediagnos av MBT-teamet i Huddinge. De erbjöd mig hjälp. Jag valde dock att gå i psykoanalys då jag även blev erbjuden det av en privat psykoanalytiker som var ansluten till Försäkringskassan. Jag har i stort sätt återhämtat mig från ”min borderline”. Jag hade inte klarat det utan den svenska psyikiatrin. Jag har på ett sätt haft tur dock. Jag vet att andra inte har haft samma tur som jag.

    Fint att höra! Antar att du skulle fått terapi av MBT-teamet? Typ DBT brukar man väl få för borderline… Intressant ändå att du gick i psykoanalys istället! Hur var det och hur länge gick du? Och framförallt hur lyckades du slippa betala för det 😉 Jag hade GÄRNA gått i en längre terapi, känns som det alltid är så korta terapier i psykiatrin.
    Blir glad för din skull hur som helst!

    Trådstartaren

    En positiv upplevelse av psykiatrin! Igår träffade jag en psykolog som en del av en utredning. Mötet väckte starka och jobbiga känslor, men jag kände mig bekräftad hela tiden. Lyssnad på. Då det framkom att jag hade tankar på att skada mig själv, fortsatte vi att prata en stund efter mötets egentliga slut. Jag dissocierade och var, i alla fall i enligt mig, svår att kommunicera med. Men det hanterade han med kompetens. Tillsammans nådde vi fram till varandra. Jag blev, med anledning av de mörka tankarna i kombination med stark affekt, uppmuntrad till att söka akut. Det gjorde jag och på jourmottagningen bemöttes jag med hög proffsighet, värme och omvårdnad. Jag hade otur och väntetiden var ovanligt lång, men personalen erbjöd kaffe/annan dryck och smörgåsar, samt såg till att jag kunde vila liggandes på en brits. Till slut träffade jag en engagerad läkare. Hon bad om ursäkt för den långa väntan och efter en stunds samtal kom vi överens om att jag skulle prova att sova hemma, men om mina självskadetankar tilltog eller blev starkare skulle jag ringa igen och eventuellt komma tillbaka. Hon betonade att de har öppet dygnet runt alla dagar i veckan. Hon kände in min reaktion genom att uppmana mig att svara ärligt på hur det vi kom fram till kändes, ge mig utrymme att reagera. När jag sedan skulle promenera hemåt genom natten erbjöd sig personalen att beställa färdtjänst åt mig, men då jag nekade ville de att jag skulle ringa dem när jag hade kommit hem. När jag väl hemma relativt välbehållen gjorde detta tackade de mig för att jag hade ringt. Idag ringde min öppenpsykiatrimottagning för att följa upp hur jag mådde så här dagen efter. Vi upprättade en krisplan (vad ska jag göra om jag mår sämre) samt stämde av situationen. De påminde mig om en uppföljande läkartid nästa vecka och ett uppföljande psykologmöte om två veckor. Känslomässig validering! Uppföljning!

    Wow säger jag bara, vilket skolboksexempel av hur man vill bli bemött! Så fantastiskt att läsa. Du sammanfattar verkligen bra vad det är man behöver: Validering och Uppföljning. Självklarheter kan tyckas men icke. Men överlag är väl egentligen de som jobbar inom psykiatrin bra och kompetenta människor. Det verkar bara vara så stelbent organiserat ibland, känns som det är ofta pga det som människor far illa.  Men tror det beror väldigt mycket på vilken diagnos man har också.

    Vad utreds du för? Hur har det gått fortsättningsvis?

    Wow säger jag bara, vilket skolboksexempel av hur man vill bli bemött! Så fantastiskt att läsa. Du sammanfattar verkligen bra vad det är man behöver: Validering och Uppföljning. Självklarheter kan tyckas men icke. Men överlag är väl egentligen de som jobbar inom psykiatrin bra och kompetenta människor. Det verkar bara vara så stelbent organiserat ibland, känns som det är ofta pga det som människor far illa. Men tror det beror väldigt mycket på vilken diagnos man har också. Vad utreds du för? Hur har det gått fortsättningsvis?

    Jag utreds för personlighetsstörning och det lutar åt att jag kommer att bli diagnostiserad med emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline). Hade ett bra möte med psykologen idag, där jag fick tänka högt och känna mig sedd. Lite smolk i bägaren är att jag var inne på vårdguiden nyss och då läste jag anteckningarna från mitt jourbesök. Läkaren som bedömde mig hade missförstått mig på några punkter. Det grämer mig, men jag försöker tänka att det inte handlar om några grova missförstånd och att de förmodligen inte kommer att påverka mig i min vård framöver. Jag är fortfarande nöjd med hur jag blev bemött då och där. Jag förstår att missuppfattningar sker, kanske särskilt i en så stressad miljö. Har bara lite svårt att släppa sådant där…

    Hur har du det? Har du någon kontakt med psykiatrin?

    P.S Ser gärna att fler skriver i den här tråden. Vill gärna läsa om positiva erfarenheter – för de finns ju, också. D.S.

    Här är förresten en blogg som jag följde när den startade:

    http://dengodapsykiatrin.blogspot.se/

    Nu ligger den tyvärr vilande.

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
8

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.