Hem > Forum > Relationer > Varit med ”för få”.

Varit med ”för få”.

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 12 totalt)
11
  • Överallt läser jag: ”Det är OK för tjejer att kn***a runt”, ”Sluta skämmas för att du varit med för många” osv.. MEN vi som varit med ”för få” då?!? Får vi också lov att finnas??

    Jag föraktar mig själv för att jag varit med så få, och känner mig sjukt onormal och efter..

    Mina väninnor säger: ”Men det är ju jättebra, sluta skämmas och var stolt istället!” Men så känns det ju inte för MIG!!

    Jag  KAN INTE bara vara med vem som helst (det är sex jag snackar om, om nån ännu inte hajjat det;) , det funkar inte och har aldrig funkat så för mig.. Men jag är INTE stolt, känner mig INTE duktig! Bara som ett freak!

    Trådstartaren

    Nähä OKEJ, jag förstod väl det, jag är uppenbarligen den enda som inte knullat runt?!

    Vilket språk du använder.

    Jag har inte legat med någon överhuvudtaget. Jag personligen tycker inte det är något eftersträvansvärt att ligga för att andra ska tycka att man är normal.

    Så, jag förstår inte varför du bryr dig så mycket om vad andra har för åsikter. Så länge du trivs med att ligga med den du ligger med borde det inte spela någon roll om du legat mycket innan eller ej.

     

    Trådstartaren

    Vilket språk du använder. Jag har inte legat med någon överhuvudtaget. Jag personligen tycker inte det är något eftersträvansvärt att ligga för att andra ska tycka att man är normal. Så, jag förstår inte varför du bryr dig så mycket om vad andra har för åsikter. Så länge du trivs med att ligga med den du ligger med borde det inte spela någon roll om du legat mycket innan eller ej.

    Nej nej då missförstår du! Jag bryr mig inte om vad andra tycker! Andra hyllar ju mig för detta! Det är ju JAG SJÄLV som tycker att jag är ”dålig”!

    Jag tycker du har en poäng i det här. Det är som att pendeln kan ha slagit över att ”det normala” numera snarare är en antydan om att ha sex med hur många som helst? I slutet på 1990-talet när jag gick på högstadiet var det taskiga etiketter om att vara en ”hora” som var stora skräcken för eleverna. Sedan dess vet jag inte riktigt vad som har hänt i utvecklingen – jag följer inte riktigt med? Känner att jag har noll koll på hur tonåringar i dagsläget blir behandlade när det kommer till sånt här. Blir generellt lite mörkrädd av sociala medier och mobbing som kan utspela sig där. Herregud, om man tyckte det var jobbigt förr verkar det inte vara i närheten av hur det är idag? Hjälp!

    Hur som helst, jag känner mig också lite onormal som inte velat ha sex med så många. Absolut. Och att det säkert skulle ses som något märkligt i jämförelse med andra. Allt som går lite utanför ”normen” eller ”det vanligaste” ger väl upphov till någon form av skam känns det som? Jag vet inte. Har en kompis som haft motsatta problemet att hon varit med väldigt många och som tidigare skämts för det. Jag är hennes raka motsats.

    Visst vill heller inte du vara med flera för ”sakens skull”? Kanske det är just att normen är på ett visst sätt och så känner man sig konstig när man avviker lite från den? Men eftersom det känns absurt att vara med fler för att ”rätta till statistiken” (ursäkta mitt språkbruk) är ju knappast det ett alternativ heller? Jag tycker vi skyller det här på en befängd bild av hur man ska vara som kvinna? Sexuellt ubererfaren eller vad kan det handla om? Det är ju väldigt knäppt om man ska passa in i en mall i det här avseendet också? Huu.

    Trådstartaren

    Ja, jag tycker mig också ha märkt att pendeln svängt över till att det normala är att tjejer/kvinnor ska ha sex med allt som rör sig.. Blää!

    Samma här; gick också i högstadiet/gymnasiet i slutet av 90-talet, och jag håller med. Fast man skulle däremot inte vara oskuld heller; oskulden var något ”fult” som man skulle bli av med så fort som möjligt!

    Skönt att höra att det finns fler som jag! 🙂

    Ja, det är ju pga att jag inte vill avvika från normen! Jag har redan fått min beskärda del av ”avvikelser från normen”! Jobbigt att vara annorlunda då det gäller det mesta!

    Trådstartaren

    Alltså jag är väldigt ”dubbel” då det gäller detta.. JAG tycker att det är äckligt att ligga runt. Killar som gör det är precis lika äckliga som tjejerna.

    Men samtidigt så är jag lite ledsen för att jag är annorlunda än de flesta i detta avseende OCKSÅ (som med så mycket annat!), dvs att jag inte vill ligga med någon som jag typ inte är kär i.. Faktiskt lite handikappande att vara som jag! Det är ju välkänt att vi människor mår bättre av närhet och uppskattning (även om det bara är för stunden).  Jag funderar ibland på om jag mår dåligt av att jag unnar mig för lite närhet..? Men jag KAN inte; jag blir ”impotent” om jag inte är kär eller förälskad! Blir stel som en pinne och då fattar ju den andra att jag inte kan eller vill.

    För övrigt så har det hänt att jag VELAT, men inte KUNNAT ibland. Som när en kille inte kan få stånd.

    Trådstartaren

    PS. Har även hänt att jag varit tvungen att supa mig full för att VÅGA ha sex (de gånger jag velat)!

    Vad talar detta om för mig? Jo att jag är rädd för människor i det stora hela (kan ge andra exempel på detta, som inte handlar om nåt sexuellt), att jag inte litar på andra helt enkelt. Och jag kommer att ta upp det med nån terapeut nån gång. Inte för att kunna ”ligga runt”, utan för att kunna och våga lita på människor i det stora hela, att kunna slappna av med andra på ett annat sätt.

    Trådstartaren

    PS. Har aldrig blivit utsatt för sexuella övergrepp!!

    Jag har inte tänkt på att det kan finnas en koppling till tillit, tycker det var en intressant tanke du har där! Kan känna igen också att det behöver finnas ett djupare band för att man ska bli tänd på motparten. Ja kanske tillit egentligen? Om man tänker på det nästa gång man dejtar en kille att det handlar om att lita på personen först, så kanske man inte ska utsätta sig heller för den där genanta situationen som ju uppenbart visar att man inte alls går igång på personen? Haha. Samtidigt skulle jag också önska att det här gick betydligt smidigare och att man fick då t ex närhet och liknande utan att hela själen typ ska vara inblandad? Svårt!

    Kanske är det också lite av det här med mannens blick på en som kan påverka? Att inte vilja inbjuda till det där djuriska eller att man är någon form av trofé, eller ett objekt? Det kan iaf jag känna en enorm allergi inför. Klarar inte av det. Känner du också så? Har tänkt då att det handlar så mycket om att jag tycker det är lite obehagligt på något sätt och att det är min personlighet som spelar in där. Jag vet inte.

    Vad är för få och vad är för mycket? Vart går gränsen? Det finns ingen gräns eftersom för alla är det olika.

    Du är din egna individ, din egna kropp och du känner precis vad du vill göra och inte. Hur mycket sex du vill ha, hur många du vill ligga med.

    Tycker det är konstigt att ”skryta” om hur många man legat med, det är ju egentligen ingen annans sak att veta spelar ingen roll.

    Jag känner att jag har mycket mindre sexlust än andra men det gör ju inte mig konstigare än andra? Även fast man ibland tycker illa om sig själv för att man inte är som ”alla andra” har lika mycket sexlust osv. Jag känner ju själv vad jag har lust för och inte det borde inte vara något konstigt med de och man borde inte heller tycka dåligt om sig själv för de.

    Sen kan sex vara ett beroende och då kan de vara skadligt.

    Ha så mycket ”lite” sex du vill! Och tyck inte du är dålig eller konstig för de. Men de enda är väl att du inte borde behöva dricka innan även fast det kan hjälpa eller lätta på saken. Ta det intima med dig själv eller någon annan i din egna takt det bör den du ska ha sex med acceptera.

    Undersök hur du gillar det intima, vad du blir upphetsad av och när. Gillar du något mer än något annat. Något du verkligen inte gillar. Något nytt du skulle vilja testa. Något ställe som skulle göra det ännu bättre, duschen, sängen, köket, golvet, bilen, utomhus osv. Något annat som ljus, dofter och ljud.
    Hur du vill ha de från början till slut, försiktigt och lugnt eller om du vill att någon ska ta ”rollen” och föra dig osv. Tänk på dig själv, vad du känner och tycker om detta i detta i action utanför action.

    Kan det inte vara lite skillnad på om man är medveten om sina sexuella preferenser och det här med att avvika från ”normen”/”idealen”? Hehe. Jag tänker nog lite så att man kan kanske veta en hel del om vad man uppskattar (kanske vet man precis) men det tar inte automatiskt bort känslan av tillitsbrist till motparten eller skam inför sig själv att varit med ”fåtal personer”? Det kan vara lite olika områden väl? Jag tycker man ska få äga sin känsla om det är så som man känner? Inte känna sig tvingad att förändra sin känsla till att det är ”helt normalt” att varit med ”för få”. Om det inte är ens genuina känsla tycker jag det är rimligast att få behålla den naturliga uppfattningen oavsett, väl?

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 12 totalt)
11

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.